Laddare för 12V 3S portabelbatteri li-ion
En laddare
![]() |
På bilden ur manualen visas 2S - men man ändrar till 3S och får en annan spänning på displayen |
Blogg för amatörradio, amatörradioprojekt, amatörradioaktivitet
![]() |
På bilden ur manualen visas 2S - men man ändrar till 3S och får en annan spänning på displayen |
Gjorde ett nytt försök 27e Juli 2025 en tidig eftermiddag för att öka min DX distans på 122GHz,
Även denna gången med VK3CV kretskorten som sändare och mottagare samt en liten 10cm parabol.
VK3CV korten styrs av varsin extern 10MHz CTI OCXO OSC5A2B02 som är trimmade så båda 122GHz stationerna har ungefär samma frekvens.
Jag, SM0NCL/7, stod i lokator JO66IL62EO (82möh)och motstationen, SM0RJV/6, stod i lokator JO66HR58ID (1möh), nya DX distansen blev 30.9 km.
Temperaturen var cirka 23 Celsius och runt 55% luftfuktighet vid tillfället, klar himmel och svaga vindar.
Det blev QSO efter en stunds riktande av parabolerna - men signalerna var svaga och djup långsam QSB var tydlig under testen, CW gick igenom fint med ren signal i mottagaren.
Som RX på 144MHz IF signalen användes en SDR-RTL med TCXO och ett SDR program med vattenfall installerat i Android mobiltelefonen.
Sändaren nycklas direkt med CW nyckel (gjord av en mikrobrytare med fjädrande vipparm).
Det var inte troligt att distansen hade gått att öka mycket mer, det är troligen fuktigheten i luften som dämpar så pass mycket på 122GHz.
Bilderna är från dagarna innan från NAC Mikro aktiviteten, från en närliggande 10siffrig lokatorruta 52möh.
Lokatorrutan på 82m ligger lite längre upp i landskapet där korna går och var full med koblajjor, flugor och björnbärsbuskar och säkert en och annan fästing 8-/
Deltog i Juli omgången av NAC Mikro, från den plats som syns på bilderna 52möh, körde för första gången både 47GHz och 76GHz, med mycket starka S-9 signaler över en 28km distans mellan JO66IL och JO66HR.
Som batteri används ett li-ion batteri 11.1V och 12Ah, ett fotostativ att fästa uW-stationer i.
Min Yaesu FT-290R slutade fungera, S-mätaren visade fullt utslag och mottagaren var helt döv.
Låter man radion stå på en stund så fungerar det igen vilket var tur i oturen...
Troligen elektrolyter som åldrats i ljud och agc/alc kretsarna....så service is required!!
En lite enkel jämförelse mellan CTI TCXO OSC5A2B02 och en Skyworks Si5351 programmerbar VCXO.
Tänkte se om dessa är användbara som 10MHz referens på enklare radioprylar.
CTI ger +10dBm utsignal på "sinus" SMA kontakten
Matar in signal via dämpsats till en frekvensräknare
Si5351 har 22Hz för låg signal på 10.0000MHz, men går att manuellt justera upp 22Hz via en ansluten Arduino via I2C till Si5351.
CTI OSC ligger bra som en är men kan även den justeras med en extern trimpotentiometer på kretskortet.
Det som inte syns här är mängden övertoner, Si5351 har massor med övertoner där CTI endast har ett fåtal övertoner.
Man kan också fråga sig hur inställningarna är på Si5351kretsens register, där finns en del att hålla koll på och det har skrivits en del om detta på nätet. Sketchen som ligger laddad på Arduino är inte utforskad eller känd i nuläget....
Ett lågpassfilter är att rekommendera på Si5351 i de flesta fall som LO, VFO eller fast referenssignal.
![]() |
På väg - ultra fine business morgonpromenad!!! |
![]() |
10meter glasfibermast på mittpunkten, två tunna kopplingstrådar som radiatorere samt bandkabelmatning |
Operating voltage range:
11.0 volts minimum for full transmit power
9.5 volts for reduced transmit power
6.5 volts, receive-only
Current range
TX 5W: 2.5A
RX: 0.44A
![]() |
SKROT |
![]() |
En sån 3S batteripack som säljs här och där Princip och ladddata |
![]() |
Lagt battericellspänning och battericellladdström på samma tidsaxel och man ser de olika laddfaserna mellan de zonerna BMSen inte gör så mycket |
Köpte dessa billiga 3.175mm 0.1, 0.2, 0.3mm V-bits som testmateriel för de testkretskort som planerades
Resultaten i CNC fräsen med 0.1mm spetsdiameter motsvarande inte alls de isolationsspår
som CNC fräsen gjorde. Spårbredden är mycket större än den angivna 0.1mm på bitsen.
Nåt stämmer inte - den angivna bredden är inte 0.10mm kanske inte ens 0.19????
![]() |
Mikrometern visar noll där den ska - kaliberad! |
Tog fram mikrometern och tog ett antal repeterbara mätningar på spetsen på de nya oanvända "0.1" mm bitsen som låg i lådan
Inga av mätningarna kom under 0.20mm, de flesta mätresultaten ligger i intervallet 0.21-0.26mm
![]() |
Värsta avvikande mätningen 0.25mm |
Mätte även på de nya oanvända "0.2"mm bitsen som låg i lådan
Mätresultaten på dessa bits ligger i samma intervall som "0.1"mm bitsen - intressant :-/
Hade en låda md "0.3mm" bits och mätningarna stämmer bättre där, intervallet är drygt 0.30mm i spetsbredd.
![]() |
0.2 vänster vs 0.1 höger i bild skillnaden är inte synbar |
![]() |
Spetsarna är ibland fula, inte raka och symmetriska? |
Tittar på på spetsarna i mikroskopet så ser dom mycket lika ut, vissa spetsar är bättre formade än andra
men mellan bits märkta "0.2mm" och "0.1mm" är det inga synbara eller mätbara skillnader......i alla fall inte med en mikrometer och i direkt jämförelse under mikroskopet.
Att beställa stub end micro cutters är kanske ett nästa steg, för att prova sig fram mot målet att kunna göra 0.20mm isoleringsfräsning.
De finns stub end micro cutterns från 0.10 och i steg om 0.05 så en 0.15mm fräs borde vara en väg framåt, kanske även en 0.20mm eftersom den inte adderar spårbredd med skärdjupet.
Problemet med stub bits är att eftersom dom går lätt av och kostar en hel del så så krävs en successiv avverkning av isolationsspåren kanske fyra fem omgångar där varje omgång ökar skärdjupet 0.05mm - en process som jag inte har igång nu, just kalibreringen av djupet blir ett problem att lösa först....
Fräsbitar (millingbits)
ER chucken är en 1/8tums, dvs. den tar 3.175mm skaftdiameter fräsbitar
Har nu provat med v-bits och lärt mig lite mer om dess egenskaper.
Man köper dom som spec.ade till "0.1mm" spets, men i realiteten är spetsdiametern minst 0.15mm, spetsen kan också vara bredare, lite beroende på produktionsvariationer upp till 0.18mm bred.
Dessa v-bits är populära eftersom priset är 15:- per bits, att jämföras med dyrare bits som är 20-30 gånger mer kostsamma.
Har nu insett att dessa billiga "0.1mm 30graders v-bits" fräser som minst 0.15+0.035=0.185mm isolationsspår 35um kopparlaminat.
I kopparlaminat med 18um koppar fräser v-bits som minst 0.15+0.018=0.168mm isolationsspår.
I praktiken blir isolationsspåren mycket bredare och inte bättre än den precision i kalibrering v-bits i Z ledden man kan uppnå samt den precision av höjdkartan som kompenserar för kretskortets variation i tjocklek. Jag använder elektrisk probning av Z och elektrisk probning av höjdkartan - och kan inte nå bättre resultat än så.
Att fräsa kretskort för ytmonterade storlekar som 0805 (2.0x1.3mm) är enkelt med v-bits, 0603 (1.5x0.8) går ju med v-bits.
Även 0402 går att göra med v-bits med man ser att ofta lossnar kopparlödön mycket lätt, kanske för att fräsen har tryckt på kopparbiten och lossat den från laminatet.
Att fräsa isolationsspåret i en enda operation med en v-bits ser ut att belasta kopparytskiktet en hel del när v-bits leds runt alla sidorna runt kopparlödytan.
Om kopparlödytan är liten så tycks kopparn lossna varje gång.
Min teori om v-bitsbelastning på kopparlödytorna baserar sig på det man ser under mikroskopet om man granskar hur spetsen ser ut och hur kopparskiktet påverkats efter en fräsoperation. Ett v-skär med en skarp skärkant på en sida ger en kopparkant som ser ut att ha varit påverkad av sidotryck eftersom kopparytan har lossnat och flyttats åt sidan.
Man skulle kunna fräsa i flera operationer och öka Z djupet successivt och kanske minska risken för lossade kopparlödytor - prov krävs men jag gissar redan nu att sidokraften är för stor pga. v-bitsens egenskaper så flera operationer snarare är sämre än bättre....
Tittar man på DFN och QFN ytmonterade komponenter med 0.20-0.25mm delning blir det svårare.
Läser man på om fräsning av 0.1 till 0.05mm isolationsspår används endast s.k stub end mills, dvs. raka korta skär. Spec. på 0.1mm end stub mill är isolationsfräsning av 0.2mm spår.
Man rekommenderar inte v-bits alls eftersom toleransen man uppnår med manuell kalibrering av v-bits är för stor och man kan inte längre garantera bredden på isolationsspåret. Det finns iofs. dyra v-bits att köpa så är kanske ett alternativ utifall att...
Dessa raka 0.1mm stubfräsar är extremt känsliga (och dyra) och bryts av lätt då dom inte alls tål stötar eller flex.
Man fräser inte heller 0.1-0.05 isolationsspår i 35um tjockt FR4 kopparlaminat, man fräser isolationsspår i tunnare 18um FR4 kopparlaminat så även valet av kretskortslaminat blir viktigt - troligen för att minska belastning och flex i skäret.
Även fräsoperationen delas upp i flera steg enligt datablad för 0.1mm stub end mills, man ökar Z skärdjupet successivt, i steg om 0.05mm till man passerar 0.018mm (18um) kopparlagert och isolationsspåret är uppnått.
Kommer att beställa 18um kopparlamintat och ett par 0.15mm stubfräsar och börja att prova göra footprints för 0.25mm IC kretsar - kommer det misslyckas som det gör för v-bits?.
I proven blir det aktuellt att minska risken för flex i bits, dvs. sänka XY hastigheten men även sänka hastigheten Z sänks ned i materialet.
För 0.1mm end stub mills nämns feed rate 4-7mm/second - vilket låter bra!
MEN - rekommenderade MINSTA spindelhastigheten är 25 000 rpm!!
Så det låter som om feedrate måste sänkas ytterligare eftersom min spindel knappt uppnår 10 000rpm.
Det där med spindelhastigheten är det som avviker mest i min setup.
Det ultimata målet är att kunna göra enstaka kretskort med QFN DFN IC kretsar, på tunt FR4 kretskortlaminat i första hand men på sikt även i annat fräsbart material för GHz.
Ett problem är att få en reperterbar process runt flertalet operationer med succesivt ökande Z djup.
Som det ser ut nu så måste man editera G-code och alla Z operationerna manuellt, dvs. i Candle läsa in en ny editerad G-code fil samt göra en ny kalibrering av Z och med det även en ny höjdkarta med den elektriska probe funktionen.
Låt säga att man följer rekommendationen med stegivs ökning av skärdjupet med 0.05mm så blir det 4 operationer på ett 18um kopparlamintat.
Så processtiden att fräsa ett 18um kretskort med 0.15mm spår med stubfräs ökar mångfaldigt!!!!!!
Lägre XYZ hastighet, fyra Z kalibreringar, fyra fräsoperationer, fyra G-code editeringar....
Flatcam har en G-code editor där man kan göra search and replace och ändra alla dessa G Z positioner i G-code filen.
Ännu en upptäckt och möjlighet med en CNC är att man kan applicera lödmask över hela kretskortet och sen fräsa av lödmasken med G-koden för lödmasken.
Detta öppnar upp för att kunna förenkla montering och lödpastaappliceringen en hel del samt att under själva värmecykeln så kommer de ytmonterade komponenterna att justera sig själva i position - vilket är bra när komponenterna eller komponentbenen är mycket små.
Principen vore att kalibrera Z, göra en höjdkarta - stoppa processen, lägga på ett lager lödmask, låta den torka och sen fräsa av kanske med -0.05 i Z. Kretskortet måste såklart vara monterat hela tiden på fräsbordet för att behålla kalibreringen......
Återstår att prova sig fram och skaffa en tunn ldömaskprodukt.