Stora förändringar har
skett eller förändringar är alldeles runt hörnet för mikrovågsintresserade
radioamatörer.
Satt och funderade på
vad som kommer att hända nu och en tid framöver på de allokeringar som
amatörradio har på 1.2GHz, 2.3GHz, 3.4GHZ och 5.7GHz för smalbandig
kommunikation. Man vill ju inte satsa alla sina slantar på en halt häst.
1.2GHz, 23cm bandet.
På 1.2GHz har
Gallileosatellitsystemet varit aktuellt under lång tid, men fler satelliter är
nu i bruk och det har rapporterats om interferenser mellan amatörradio och
satellitsystemen. Frågan är hur fortsatt interferensbenägna amatörradions
smalbandiga signaler är på de bredbandiga konsument/kommersiella produkter som
kommer att använda Gallileosystemet.
Satelliterna IOV3 FM3
E103 E19 och IOV4 FM4 E104 E29 har sin bredbandiga nyttosignal över hela den
allokering som amatörradio har på 23cm bandet vilket berör båda ATV, EME och
Terrestrial kommunikation. Det finns fler IOV satelliter som sänder på andra segment.
Man kan ju minska inkommande ”störningar” från satellit genom att använda
paraboler, åtminstone för terrestrial.
Tidigare har det
diskuterats om 1296/1297MHz blir för utstört ska smalbandig amatörradio flytta
längre ner till 1240MHz.
Att flytta smalbandig amatörradioutrustning
från 1296 till 1240 är en stor grej för oss alla som har högprestandautrustning
anpassad för långdistanskommunikation via Månreflektion (EME) eller
flygplansreflektioner (ACS).
Antenn, matare och
preamplifiers, filter, blandarkretsar, oscillatorer - allt är optimerat för 1296MHz.
Den andra frågan är om
en flytt görs partiellt mellan de olika IARU regionerna, för att kunna
kommunicera då krävs extra utrustning med två högoptimerade frekvensområden
1240MHz för sändare och 1296MHz för mottagare.
2.3GHz, 13cm bandet.
Fler och fler länder avslutar
nu amatörradioallokeringar på 2.3GHz och
auktionerar ut 2.3-2.4Ghz i segment för wideband system.
Idag kan vi får ett
temporärt sekundärt tillstånd mellan 2320-2321MHz att sända med 1000W.
Strategin idag är att
få tillgång till smalbandiga amatörradioallokeringar med så mycket frekvenser
gemensamma med övriga IARU regioner, helst utan begränsningar, dvs. 1000W och
inga antennrestriktioner. Redan idag är det olika allokeringar mellan IARU regioner
vilket ställer krav på båda motstationerna att ha dubblera optimerad smalbandig
utrustning.
3.4GHz, även detta
bandet verkar gå samma väg som 2.3GHz, man avslutar amatörradioallokeringarna
och auktionerar ut segment för wideband system.
Idag kan vi får ett
temporärt sekundärt tillstånd mellan 3400-3401MHz att sända med 1000W.
Även här är strategin
densamma som 2.3GHz.
5.7GHz är ju redan
intecknad för en eventuellt expansion av WLAN.
Även här är strategin
densamma som 2.3GHz.
10.368Ghz och uppåt.
Inga direkta signaler
på nya system som kan tränga bort amatörradion.
Möjligen
radarapplikationer i bilar, kanske kan dom påverka amatörradio allokeringar som
24Ghz, 75GHz ?
Så vad är/blir
konsekvenserna för amatörradion:
Många radioamatörer
har slutat investera i smalbandiga 1.2/2.3/3.4/5.7GHz högprestandastationer,
och amatörradioverksamheten lider av detta redan nu, nationellt liksom
internationellt. Antalet fyrar har minskat nationellt och med tanke på
temporärar tillstånd hindras vidare utveckling av dessa. Antalet deltagare i aktivitetstester m.m har
minskat.
Många internationella
företag som traditionellt säljer motsvarande utrustning ser ut att inte längre
utveckla produkterna på dessa frekvenserna kanske pga. minskad omsättning och
därmed minskad återinvestering i produktutveckling, gäller både
sändar/mottagare liksom antennsystem. Den utveckling som sker tycks vara för
utrustning på frekvenser över 10GHz eller under 1GHz.
Finns där några
initiativ IARU där amatörradioallokeringar kan fås, andra GHz-frekvenser eller
bibehålla med t.ex guardbands-tänket ?
Vägen framåt är att få
definierat exakt vilka amatörradiospektrumstrategier som blir verklighet, vilka
tidplaner som gäller och hur den globala frekvensallokerings-bilden ser ut över
alla IARU regionerna – och sen informera om detta.
Först då kan antalet
amatörradiostationer på dessa frekvenser kanske växa till sig igen och utvecklingen
ta fart.
Det finns fortfarande en
stor potential att experimentera och utvärda antennsystem, förstärkare, smalbandig
SDR samt digitala transmissionssätt via långväga kontakter och med extremt svaga
signaler – en radiomiljö som skiljer sig markant från de kommersiella
bredbandiga korthålls-systemen.
Det kommer att uppstå situationer
med problematik att definiera exakt vilka smalbandiga segment amatörradio kan
använda och hur stora guardband amatörradion rimligtvis behöver. Ett annat
problem är att bandsegmenten auktioneras ut till olika leverantörer med olika
underleverantörer av utrustning. De flesta underleverantörer följer antagligen samma
kommersiella radiostandards i ”luftsnittet” men modulering och kanalisering kan
skilja - så vem vet hur ev. guardbandsdiskussionerna ska gå till ?
Om 1.2/2.3/3.4/5.7GHz
inte kan få smalbandiga amatörradioallokeringar – vad återstår då ?
Nya GHz-allokeringar,
att gå allt högre upp i GHz eller att gå ner under 1GHz ?