Fixa kretskort snabbt och enkelt - recap på metoden!

Lite mer om toner transfer experimenten

Har nu jobbat med metoden under ett halvår och det fungerar fortfarande utan större problem.

En handfull projekt har fått sina kretskort gjorda hemma.

Det mesta är ytmonterat och SMT ned till 06 storlekar och ledningsbanor under 0.4mm.

Efter att CAD är klar tills etsningen är klar och kopparbanorna är rengjorda tar det mycket mindre än en timme även för flera kretskort parallellt.

Jämfört med fotoresist på kretskort och hanteringen med ljus och kemikalier i den metoden tycker jag det toner transfer metoden är klart enklare och snabb.

Exempel på några av mina kort ritade för hand i CAD och med laserutskrift.

Jag gör så här

Den transfermaskin för plastfilm jag använder är i orginalskick men duger fint för att göra första steget på transfereringen av toner från papper. Det verkar fungera bra att köra 1.6mm tjock kretskort genom lamineringsmaskinen, om kretskort är placerat mitt på valsen, även om det anger max.0.8mm.

Man skriver ut layouten med laserskrivare på reklampapper (som kommer i brevlådan varje vecka minst).

Man preparerar kretskortet genom att gå över ytan med stålull och sen alkohol för rengöring.

Sen tejpar man med värmetålig tejp fast utskriften på kretskortet på en enda kant av utskriften.

Sen kör man kretskort och utskriften med kanten med tejpen först in i lamineringsmaskinen, sen repeterar man detta tills utskriften verkar ha fastnat på kretskortet, kanske 10gånger eller mer.

Med denna metod så tycks papperet fästa lite på kretskortet och inte flyttas runt i processen.

Eftersom en original lamineringsmaskin har för låg temperatur så går man över till strykjärnet på ull värme :) och värmer på utskriften igen, det krävs högre värme för att tonern ska flytta över till kretskortet permanent.

Sen låter man kortet svalna och lägger kretskortet i vattenbad och väntar på att papperet blir helt genomblött och poröst. 
Men fingrarna gnuggar man av pappret i små skikt till det försvinner och inga pappersfibrer ligger kvar där man ska etsa bort koppar mellan kopparbanorna. Granska med en lupp för att hitta de sista pappersfibrerna som ska bort.

Man kan ju gå direkt på med strykjärnet och hoppa över lamineringsmaskinen om man känner att papperet inte flyttas runt när man värmer runt på pappersytan.

9 av 10 gånger blir resultatet bra på första försöket och man kan etsa.
Absolut vanligast problem är att när man byter till ett annat papper som transfermedia är av "fel" sort och toner överförs dåligt.

Vanliga problem

Man låter inte papperet bli genomblött och börjar gnugga tidigt, då lossnar toner från kretskortet i kanterna där papperet rullas av. Det är inget stort problem eftersom det lätt går att fylla i små hål med en bred permanent marker tuschpenna.

Man har för lite värme eller att kretskortet inte är plant, så en liten del av toner fastnar inte på delar av kretskortet. Beroende på hur stor del som fattas kan man börja om men ny utskrift eller fylla i med tunn eller bred permanent  marker tuschpenna. Strykjärnet är inte helt plant undertill och man får vrida på det på olika sätt så man ser att hela pappersytan är bestruken med värme.

Papperet lossnar från kretskortet när man använder strykjärnet, det händer oftast i ett hörn där värmen bygger upp snabbt och då smälter toner som smetas ut och papperet lossnar samtidigt.  Hörn är ofta fixbara med en bred permanent marker tuschpenna.

Reklampapperet man använder finns i flera utföranden, dels dom lite hårdare, blankare och styva papperssorten och sen den lite mer följsamma och med antydan till fiberstruktur på ytan, den senare sorten har fungerat bäst för att få toner att fastna på kretskortet. har provat med den hårdare sorten ett par gånger och den är inte helt ok eftersom toner inte riktigt vill fästa i kretskortet.

Sen finns det en riktigt lågbudgetvariant av reklampapper, tunt och fiberrik yta, den har varit sämre eftersom toner integreras i papperet och kan inte fästa på kretskortet.
Man får köra ett provskott helt enkelt och sen spara reklambladet tills nästa kommer i brefvlåhdan.

Saker att tänka på

Klipp ur kretskorten i den storlek dom ska ha innan värme läggs på för transfer i lamineringsmaskinen, det märks att kortet kyls av om det är lite större format. Kan man ta i kortet så är det för kallt, det ska helst inte gå att hålla fast kortet med fingrarna innan nästa steg tas.

Om jag kör 1.6mm tjockt kretskort och sätter kortet i lamineringsmaskinen nära en kortända på valsen så fastnar kortet ibland, sätter man det mitt på valsen har jag aldrig fastnat med korten.

Tjocka kretskort är inte plana, man måste jobba med strykjärnet och vrida på det så man ser att hela pappersytan blir uppvärmd.

De vanliga permanent marker pennor som finns i handeln fungerar bra även under en kontrollerad etsning, dvs. man tar upp kortet så fort kopparn är utraderad. Man bör lägga på ett par lager tusch och låta torka in så blir resultatet lika bra som toner transfer. Med ett lager blir det gärna små hål i tuschytan och där når etsmedlet koppparytan.

Granska kortet innan etsning med lupp, man hittar ofta pappersfiber eller små defekter i ledningsbanor eller kanter.

En bra värmetålig tejp är aluminiumtejp, tunn sådan använder jag för att fästa utskriften och även att maskera av undersidan på dubbelsidiga kretskort innan etsning. Aluminiumtejpen är dessutom inte flexibel vilket gör att utskriften hålls kvar i samma position när man börjar med första steget i lamineringsmaskinen.

Man får ha en bit papper kvar på en sida av utskriften där tejpen fäster papper och koppar, mest för att tejpen inte ska ligga över ledningsbanorna och isolera från värme under transferprocessen. Man får alltså en liten bit kretskort över där tejpen sitter

Annat

Lamineringsmaskinen kan användas om man modifierar den så att den når närmare 100 grader eller en temperatur där tonern blir flytande.

Exempel på ändringar i lamineringsmaskinen är att sänka hastigheten på valsen eller ändra på termistorn som känner av värmen. 

Bra att ha en liten handhållen IR temperaturmätare så man kan mäta på både vals och utskrift under processen.