Behöver ofta mindre kretskort med ytmonterade eller hålmonterade komponenter till små snabba projekt.
Frågan är om man kan göra kretskorten på egen hand med nån enkelt metod som går snabbt att göra hemmavid. Nu har jag inget kretskortsfräs färdig att använda - så vad göra istället....
Första varianten att prova är s.k toner transfer, den metoden verkar lovande.
Man går från toner transfer direkt till att etsa kretskort vilket låter enkelt och snabbt
Man behöver en laserskrivare, lite reklamblad och en kraftig värmekälla.
 |
| För 999:- så får man en ny laserskrivare. |
 |
| Avlusad kretskortsdesign i kretskortseditorn, i avskalad vy för ett lager som skrivs ut. Minsta bana är 0.4mm, minsta komponent är sot-23, övriga är 1206. Smalaste passagerna är närmare 0.3mm |
Kretskortslayouten skrivs ut spegelvänd på laserskrivaren.
Min laserskrivare tycks ha en enda kvalitet på utskriften och i utskriften så är alla ytorna som inte ska etsas bort helt svarta och heltäckande - vilket är bra.
 |
| Kretslayouten som ska skrivas ut på ett transfererande papper samt kretskortet som toner ska smältas fast på. |
Lite förberedelser på kretskortets yta provades, rengör först ytan med isopropanol, sen gå på med våtslippapper 1000 korn med en slipning över hela ytan, sen rengör kretskortsytan igen.
Klipp till utskriften och tejpa fast papperet på en kant med värmetålig tejp. Jag använder en aluminiumtejp som inte smälter på ytan. Tanken är att tejpen håller papperet på plats tills man värmt upp papperet och papperets toner börjar fästa till kretskortet sen blir tejpen nästan överflödig men den får sitta kvar under värmeprocessen.
Som är det en värmekälla som behövs för att få toner att fastna på kretskortsytan.
Provade först med en vanlig plastlamineringsmaskin man hittar i många butiker.
Värmen som lamineringsmaskinen avger räcker inte till för att transferera tonern till kretskortet - oavsett hur många gånger man kör igenom kretskort med papper. Men det positiva är att papperet fastnar och fixeras på kretskortet efter 1-3gånger igenom lamineringsmaskinen.
 |
| En vanlig vanillla laminteringsmaskin i orginalutförande, Kostade 50:- på loppis. |
För att få ännu mer värme så provades att stryka över papperet med ett strykjärn. Kretskortet lades på en plan yta och sen ströks papperet ordentligt med strykjärnet på max.värme.
Först nu så överfördes toner från papper till kretskort - det var målet!!!
När kretskortet svalnat så blötlägger man papperet tills det börjar lösas upp.
Nu får man gnugga med fingrarna till pappersfiberna lossnar så de delar som ska etsas är rena. På själva tonerområden kommer det sitta kvar pappersfiber vilket är ok, låt dessa sitta kvar om dom inte stör.
Mellan de smalare passagerna mellan pads eller kretsbanor så blir det gärna kvar lite pappersrester efter gnuggandet. Man tar då ett smalt verktyg och föser enkelt bort pappersfiberna från ytan.
 |
| Det färdiga resultatet, toner har transfererats/smälts fast på kretskortet och papperet har lösts upp i vatten och sitter delvis kvar ovanpå tonern. Jag kommer att täcka över kanterna för att inte etsas bort samt laga de få pads som är skadade eller inte helt täckande. De skadade padsen syns som en med en svartare nyans. Använder nån färg som täcker och som kan tas bort enkelt med t.ex stålull efter etsprocessen är klar. |
Nu återstår att se hur etsningen går, låt se hur svårt det är med små avstånd mellan objekt på layouten som ska etsas.
Eftersom jag använder ytmonterade komponenter men i lite större format så borde etsningen gå bra.
De minsta aktiva komponenterna som jag använder nu är SOT-23, SOT-223, SOIC-8, SOD-80C där benen är 0.4mm breda, avstånden på SOIC ben är cirka 1mm.
De minsta passiva komponenter är 0603 men vanligtvis används 1206 och 0805.
Avståndet mellan kretsbanor är inte under 0.5mm och ofta strax under 1mm.
De mest förekommande bredd på kretsbanorna är runt 0.41mm (som smalast) och sen bredare där det behövs.
 |
| Exempel på de minsta avstånden i SOIC-8 fallet |
Så vad kan gå fel.....
Det första är att hitta ett papper som släpper toner vid värme.
Provade först med glättade reklamblad, vissa går direkt bra, andra blad släpper inte tonern vid värme.
Man får mao. prova sig fram. t.ex så fungerade SvD's helgbilagans lite tjockare omslag - medan tunnare papper från t.ex folkuniversitetets reklamutskick var lite sämre.
Man får lägga lite tid på att hitta ett papper och sen preparera om kretskortet mellan varje försök.
Helt klart behövs mycket värme för att toners ska transfereras från papper till kretskort.
 |
| Ett reklamblad som inte släppte tonern eller så var det för låg värme. |
Kretskorten är inte plant och strykjärnets fot likaså.
Idealet vore en fixtur att hålla nere kretskortet på en garanterat plan yta, och sen ha ett helt plant strykjärn. Problemet är att fixturen inte får hindra uppvärmningen...svårt.
När man klipper kretskort så kan de bli en deformering av kanterna. Jag använder en plåtsax för verkstadsjobb som har ett rörligt skär och en fast plan yta man lägger kretskortet på. Deformeringen blir liten i jämförelse med t.ex handhållen plåtsax. Det bästa är kanske att klippa kretskortet efter att det är producerat, dvs. efter toner transfer är gjord.
Moderna strykjärn har en sämre fot med plåtyta än de riktigt gamla strykjärnen med slipad fot - så man får improvisera helt enkelt för att få hela ytan uppvärmd. Man kan ju tänka sig att använda ett metallmellanlägg som är helt plan.
Värmekälla
Ett strykjärn ger ju all värme man behöver men strykfoten är inte alltid helt plan så man får stryka lite på olika sätt till hela pappersytan är uppvärmd.
En lamineringsmaskin ger en jämnare uppvärmd yta men då måste man modifiera maskinen så att den avger högre värme.
Det finns exempel på modifieringar på nätet där man sänkt hastigheten på rullarna samt höjt värmen med annan termostat.
Men det är ett eget projekt att bygga om en lamineringsmaskin ...mitt mål var inte att skapa ytterligare ett projekt ;) utan hitta en snabb metod för de projekt som redan är på kö
Hur snabb är processen ?
Skriva ut på ett reklamblad på laserskrivaren går på 3sekunder cirka ;)
Rengöra och slipa kretskortsytan tar 1minut
Klippa ut och tejpa utskriften tar 2minuter
Köra 3 varv genom lamineringsmaskinen tar 2-3minuter
Värme på med strykjärnet tar 2-3minuter
Gnugga av pappersfiberna tar längst tid, man får hålla på i 5-10minuter
Sen tillägg med färg på kanter och ev. skador 5minuter
Etsa (återkommer när det är provat och med vilken etsvätska)
Rätt rimligt tid från färdig layout i kretskortseditorn till att man kan börja löda - mindre än en timme.
