10m: mer sprutt idag

Det var starka signaler idag på kvällen mot W och VE.
Lyssnade först med gamla QRP riggen (Yaesu FT-7) OCFD men brusnivån i regnet var S-5 så det blev till att springa upp på taket och koppla över till. min hembyggda 10m 2 elements yagi.
Med yagiantennen låg brusnivån nere på S1-S2 så nu var det bara att veva på på fyrbandet och checka QRP kondsen.

17st QRP fyrar loggade mellan 17-18 UTC.


28200 WB9OTX/B EM79
28300  K6FRC 
28298  K5TLL   EM51GG
28296  KA7BGR CN82 
28291  K5TLJ/B
28285 W0ILO   EN16
28278  WA4OTD/B   EM69
28254 K4JEE   EM78
28252  WW9EE/BCN EN50
28247 N1ME  FN54
28246  VE9BEA/B FN65
28232 KE4ZRT/B EM81
28222 N4QDK/B EM96
28217  WB0FTL/B EN22GV
28215 N4PAL/BCN EM81?
28208 N8PVL/B EN82GJ
28192 VE4ARM  EN09

SDR-IQ, man ser många av fyrarna som spår. Inga var särskilt starka, S-1 till S-3 som bäst, men stabila signaler på alla med långsam QSB.

KL 18.30 UTC cirka försvann samtliga fyrarna på SDR-IQ'n.
Slut för idag!.

NAC23cm oväntad teststart...

Hittade en kul bild i arkivet.

För ca. ett år sedan innan en 23cm NAC test dog en högspänningskondensator i nätaggregatet till 23cm rörslutsteget, inget spektakulärt bara en säkring som gick + lite värmeuteckling.

Det blev lite bråttom eftersom testen startade kl 19.00.

Tur i oturen var att det fanns ett kondensatorpaket liggandes, hängde snabbt på några bleedermotstånd och drog om några kablar. En VHF Communications tidning fick fungera som "isolator" mot transformatorer och likriktarbryggan.

Nätdelen ger +900VDC 1A till PA't med 2st 2C39B keramiska rör i parallel.

Idag är PA't utbytt mot LDMOS PA med 1st FET som ger mer uteffekt, vid 48VDC.

10m konds idag

En snapshot runt kl 12:41 UTC med SDR-IQ

Det var bra QRP konds idag på 10M, lade en stund på att lyssna igenom fyrbandet, där hördes väldigt många QRP fyrar, och en och annan FM pirat. Fiskebojar hittade man över hela 28Mhz delen.
Prefix from LU, PU, W, VE, samt EU gick fint samtidigt. Strax ovanför fyrbandet låg en del W stationer och trastuggade.

Loggat med en OCFD, en Yaesu FT-7 och SDR-IQ för snapshot via Spectravue.

28182   VY0SNO  FP55RS Canada
28188.9 SV5TEN  KM46CK
28193   LU2ERC  GF15AD
28203   PY2WFG  GG77FF
28222   IZ0KBA  JN61KX
28221.9 W1DLO FN65JE
28225.1 IT9EJW JM77NN
28226   ED1YCA  IN73AL
28229.7 IQ8CZ   JM88HV
28231.6 SV2AHT  KN10NO
28.232 F5SEH
28.241 F5ZUU JN24IL
28.243 F5ZWE JN02TW
28247.9 N1ME  FN54PS
28251.3 ED4YAK  IN80FK Spain
28254.5 K4JEE   EM78RD
28262.5 WF4HAM  EL95HP
28263   EA4YBA  IN80WC Spain
28285.8 W0ILO  EN16
28295.5 IZ0CWW  JN61VL

Fisheryboys
EH
EI
EE
CS
CF
DA
DW
DF
DS

Körde några QSO med Yaesu FT-7 (10W och OCFD) fick S-7 rapporter från W.

En kralligare balun

Nu när PA och ATU börjar bli redo för action så sitter det en flaskhals uppe i matningspunkten på min OCFD, en gammal 4:1 300W spänningsbalun och en 50cm sträng med typ -43 tubferriter på en bit RG-58 vid matningspunkten.

Principen för den nya QRO 4:1 balunen blir enligt skissen som är från nån toroidartikel.
två vanliga bifilära lindningar som kopplas ihop enligt skissen.

Så man behöver lite ingredienser, lite PTFE slang, lite lackad koppartråd, teflontejp, två kärnor och lite rätt mått.

Så här blir det, två stackade FT-240-61 toroider, som ska tåla det upprustade PA't effekt med marginal. En T-200 toroid räcker inte till.

Teflontejp skyddar både lack på koppartråd och spänningsöverslag.

1.6mm diameters koppartråd träs i ett 2.0mm PTFE rör.

Så här blidde det, i varje bifilärt par har en ledare ett PTFE rör, den andra ledaren ligger tejpad dikt an mot PTFE röret var 4:e cm med vit elektriker tejp (självslocknande proffstejp), egentligen blev det lite för mycket tråd på kärnorna så jag fick sätta dit en bit koaxdielektrikum (utan mittledare) för att hålla isär de bifilära paren, syns som en tjockare vit kabel. en SMA kontakt löddes temporärt dit på 50ohms sidan för mätningar.

Nu är det 13varv per bifilärt par.
1.6mm CU tråd plus PTFE blir för mycket att linda på med 13varv, skulle tro att man får gå ner i antal varv totalt eller på tråddiametern typ 1.2mm diameter. Med tanke på mätdata skulle det gå att ta av ett varv utan problem (har inte provat detta).
Man skulle kunna två PTFE rör på båda ledarna, men då måste det vara väldigt tunnväggiga rör vilka jag inte hittat. De rör man hittar i t.ex Solna är rätt styva och har relativt tjocka väggar. Det är inte bra med för mycket distans mellan ledarparet.

På 200ohms sidan löddes 4st icke-induktiva SMD 50ohms RF termineringsmotstånd in. I raden av motstånd kan man addera upp till 450ohm för att kunna mäta hur balunen fungerar med högre matningimpedanser.

Anpassningen ser bra ut upp till 35MHz sen händer det lite grejor. På 14Mhz är det -36dB returnloss.
Med två stackade kärnon blir det rätt mycket tråd, så kanske är det därför man inte når 50MHz, en massa induktans kickar in och ställer till det. En enkel T-200-6 toroid med mindre tråd kanske når 50MHz, well - man få inte allt på en och samma gång....

Och på 28.5Mhz är det -23dB returnloss, mycket bra.

En massa data, Rs, Xs, VSWR vid 50:100Ohm, 50:200Ohm, 50:300Ohm.
OffCenterFed antennen har en matningsimpedans som varierar mellan 200 och 400ohm så på vissa band skulle en 6:1 balun fungera bättre, på andra band är en 4:1 helt OK.
Men helt klart är att man inte kan kliva på med QRO på alla band utan att först gå igenom hur denna 4:1 balun  + OCF antennen beteer sig ihop - annars lär hög VSWR pajja balunen i nån svag punkt.

Den enkla versionen: ett VSWR protokoll.
Ett rör-PA klarar oftast att hantera/"stämma av" VSWR upp till 2.0:1 så min uppfräschade antennavstämmare behöver nog inte kopplas in så ofta så länge antennen håller sig runt under 350ohm.

På målet, bättre än så här blir det inte.

L-7B i shacket

Har grävt fram "två håls båtankare"-slutsteget igen.
Det är inte helt körklart, och en del underhåll krävs för att våga köra det igen.
Första steget är att titta på RF lådan, och senare på nätdelen.

Det första man bör kolla är rörsocklar och pinnarna på rören, det går en massa ström i dom här typen av rör.
Oxid och smuts ska bort - men det ser fint ut vid en snabb titt....men......

Orginalrör - vet ännu ej hur mycket rök som är kvar i dessa. Det återstår att se.

Här är en svag punkt, skruven är lite lös
Enligt orginalmanualen får man inte dra skruven hårt (antagligen är det en mjuk gänga i anoddrossel som då blir förstörd).

Här ser man nåt intressant på insidan av plåtsvepet över RF delarna.
Brännmärkena i plåten är rakt över skruven på anoddrosseln. Tror att det kan vara gamla problem som orsakat detta men jag får fundera på detta mer. 



Lösa muttrar och tröga axelväxlar och vridkondingar!
Man hittar lösa muttrar på en del ställen, så det blir en genomgång av alla skruvförband  - skruv som mutter !.

MN2700, ny HW i shacket

Har haft behov av en tåligare antennswitch, effektmätare och avstämmare ett tag nu.
Nyligen dök en lösning upp, ett objekt som hade en del tydliga ålderstecken, så det blir att gå igenom allt INNAN effekten läggs på....

En avstämmare från 70-talet, tål 2kW, har inbyggd antennswitch för tre antenner, VSWR & Effektmätare samt en balun för stegmatare eller longwire - rätt använbart paket mao!.
Tittar man på frontpanelen och dess kontroller och fungerar på handhavandet inser man att man måste ha ett schema över vart kontrollerna ska stå för respektive antenn och band ;).

Första problemet var lösa axelkopplingar och rattar, kopplingarna var inte spruckna så insexskruvarna gick bra att dra åt.

Nästa problem, en vridkonding gick enormt trögt och jordplåten mellan stator och chassi snurrade runt och det ska den inte göra, tanken är att statorn vrider på sig mot plåten.

Så ett par stänk smörjmedel på det intorkade fettet i respektive lagringar mjukade upp fettet och sen började vridmotståndet kännas mer normalt och plåten lossnade ur det intorkade fettet.

Även den andra vridkondingen var trög, men även den gick lättare efter lite fix.

Antennväljaromkopplaren var helt svart och anlöpt och här gick det få bort oxid och smuts så nu ser den helt ny ut på båda sidorna. Rätt trist att bränna upp dessa eftersom dom inte finns att köpa längre, så man får hålla dom i form helt enkelt.

Samma på omkopplarna för mer kondensator pF, nu rengjord.

Alla SO-239 chassikontakter rengjorda, mittstiften är fortfarande någorlunda spänstiga och nyper till runt mittledaren på PL-259 hankontakten, däremot var det väldigt mycket smuts och oxid i hylsan och i gängorna.

Här är tillsatsen B-1000, en toroidbalun.
Det finns att köpa ett nytt förbättrat innehåll, det verkar som om den orginal toroidkärnan lite svagheter på de lägsta banden. Den nya balunen ger lite bättre egenskaper där. Avvaktar med denna åtgärd t.v.

432MHz surplus slutsteg

OBS: detta projekt är nedlagt, transistorerna och dess biaskrets stoppar upp effektökningar.!




Hade ett litet behov av ett till 70cm slutsteg för ett till antennsystem på NAC testerna.
Eftersom det fanns tillgång till lite surplus prylar var det bara att sätta tänderna i ett nytt projekt,
det s.k "limp-projektet".

Slutsteget har fyra transistorer, två slutstegsplattor och allt i en låda, om man kombinerar ihop dessa kan man teoretiskt få ut 400W eftersom transistorerna har 125W CW som max.spec. sen tillkommer förlusterna i kretsar och komponenter.
Gjorde omtrimning av respektive platta på ingång och utgångsstriplines.

Drivstegen före plattorna plockades ur och ersattes av två semirigid koaxssnuttar, eftersom dom låg för högt i frekvens samt att drivtransistorernas maximala driveffekt underskrider det jag behöver för att driva slutstegen ännu högre.

Stegen går i klass-A, så dom blir väldigt varma, bias borde justeras ner något.

Läget nu: In och ut gång kopplarna är under utveckling, det finns två alternativ, kör wilkinsson eller byt helt till -3dB 90graders. Enklast är att göra en ny koaxbaserad wilkinsson, men en sån tar en del plats att jämföras med en -3dB platta. Har inte bestämt vilket det blir.

Slutstegen är kompletta med 230VAC/25VDC/30A nätaggregat och RF samt DC övervakningskretsar. Så man kan modifiera både nätdel, övervakning och RF delar, samt lägger till koaxreläer för T/R får har man ett komplett PA på många sätt.

SAC CW 2013

Var ute på resa under september och den råkade inträffa samtidigt som SAC CW helgen.
Tänkte först köra 80/40M under SAC, så det blev att tillverka en 80/40 dipol med traps.
I min rese-radioportfölj finns alltid rig, atu, psu, keyer och lite kabel.


.
Trapsen är avstämda på 7050kHz med en parallelresonanskrets av enklaste sort: en 10uH spole och en kondensator på 51pF. Hade ingen lämplig kondensator så det blev en stump RG-58 nedklippt till rätt längd som ger samma värde = 51pF

Delarna i 40m trap, en del spole, en del konding.

Körde en LC kalkylator och angav spole 10uH och frekvens 7050kHz, så kondingen hamnar på 51pF.
Så man ansluter pF mätaren och klipper ner koaxen till rätt längd.

Sen löder man ihop dom parallellt.

Observera att man måste få tillräcklig isolation i ändan på koaxen mellan mittledare och skärm, samt skärm och spole, så sätt gärna dit krympslang och tejp annars kan det bli överslag antingen mellan skräm & innerledare eller till spolen.

Egentligen ska man stämma av kretsen vilket jag inte hade tid med, men det går i princip ut på att lägga på RF på 7050kHz och sen ha en RF mätare över trapen, sen ser man var dippen ligger och justerar spole eller konding. Enklast är att sända ut nån watt via en länkspole intill trap, och sen göra en RF-mätare med diod+konding till en mulitmeter där man ser hur mycket energi trap terminerar.

Här ser man dipolen med en 1:1 balun i mitten, upphängd i träd, min kastvikt begränsade höjden samt att tallarna var väl kvistade i sin ungdom. Det blev crika 10m upp över mark och slopande ben till mindre träd.
Höjden över havet är cirka 250m.



Gjorde en VOCAP körning på morgonen innan SAC CW startade och såg att 20m var väldigt körbart samt att även 15m var aktivt. Lyssnade lite på banden och insåg snabbt att 80/40m får komma i andra hand, så strategin blev att främst på 15m och sen 20m senare på kvällen.

Så var det dax, SAC CW, ringrostig till max.

Det blir 15 & 20m i första hand, via en automatiskt antennavstämmare så gick det att få 50ohm till IC-706an.
Det blev att köra som low power (100W) och TB-Wires overlay, single-OP.
Insåg snabbt att nåt loggprogram behövdes, så jag laddade ner SACMAN för att få Cabrillo direkt utan strul.
Komplettera med lite godis, kaffe, vatten och mackor så satte det hela igång kl.14.00.


 

Som lågeffektsstation med mediokra antenner var taktiken var att hitta en frekvens en bit över alla andra, lägga sig där och pumpa CQ SAC.
Insåg snabbt att SACMAN är inget bra on-line logg program, alldeles för mycket knappande när stationerna svara på löpande CQ. Så det blev att skriva ner allt först på papper och fylla en A5 sida, sen flytta över sidan till SACMAN, och sen fortsätta pumpa CQ och fylla nästa sida.




15m var roligt att köra, men när signalerna hade sjunkit successivt under kvällen var det bara att överge att pumpa CQ högt i bandet, man har inte så många chanser att få till fler kontakter med min station med den taktiken. Jag provade search'n'punch ett tag på de kvarvarande starkaste stationerna men dom hörde mig knappt, det blev långa omfrågningnar på signal och nummer, de flesta var dock tålmodiga så det blev konfirmerade kontakter även sent på kvällen, men det tog tid.




20m var även det roligt att köra, bandet var öppet länge (stämde med VOCAP) och körde minst lika många kontakter där som på 15m. Stängde av innan midnatt, det var jobb dagen efter, vilket var synd då bandet var körbart.



Nere på 80/40 var det kaos, knäppte in 275Hz CW filtret.
Gick inte att plocka poäng på med en enkel dipol, de långväga stationerna var dränkta och hörde ingenting av mina försök. Hörde mest skandinaviska high power stationer.


Körde ihop drygt 11000 poäng enligt SACMAN på dryga 115 QSO, bara på 15 & 20m, minus eventuella fel och DXCC konstigheter i SAC roboten.
Tack vare ATU och en 80/40m DIY dipol så blev det en liten contest från landet.

VHF MOSFET Experiment

Tanken var att höja uteffekten på min station på låga VHF bandet, från 50W till 180-280W.

Ett par komponenter dök upp i junkboxen, så varför inte prova om det går att få fart på dom.

Så här långt är det enbart mekaniken som tagit form. Ett kretkort fräst för hand, en kopparplatta för värmeavledning och med fasat uttag för transistorn. Ingången är en step-down (1varv/3varv) från 50ohm ingångstranformator  (BN43-202) tvåhålskärna. För de bredbandiga utgångstransformatorerna, en 25ohms  koax och ett antal  T50-10 u=8 toroider  borde ge BW = >30Mhz.

Första provskottet blir först när biaskretsen och förstärkningen är under kontroll. MOSFETar har tendenser att ta död på sig själv annars. MOSFETen som kommer att användas i testkopplingen är en gammal 2SK1310. i s.k gemini kapsel för kommersiella VHF slutsteg och har två aktiva delar. Den vill ha 50V. 2SK1310 ger minst 180W ut. Byter man LDMOS till en senare BLF-modell kan man nå 280-300W men efter lite justeringar.

Ny 10m fyr 2013 SK0CT/B

Den gamla SK0CT/B 10m fyren fick problem efter ett antal avbrott av nätspänningen.
På samma 230VAC fas sitter numera nån ny ventilationsanläggning med ett PWM-nätaggregat.

Bilderna nedan visar den nya fyren, som är ombyggt från grunden. Enbart PICnycklingskretsen är kvar från tidigare fyr.

Bygget är gjort med utstansade runda kretskortsbitar som limmas på kretskortet.
Fördelen är att man kan snabbt ändra konstruktionen och att man utelämnar hela kretskortsproblematiken.
Nackdelen är bitarna lossnar om man böjer på komponenterna. Tyngre komponenter limmas separat.

De olika byggstenarna är väl beprövade och det har mest varit fråga om att få respektive byggsten att samarbeta med varandra.

Jag bygger 3st fyrar enligt detta koncept, en hamnar i SM0, en i SM7 och sen får vi se vart den tredje hamnar.

Tidigare sändare har alla haft sina egenheter och ibland varit problematiska på olika sätt. Detta är den senaste i raden av kristallstyrda fyrsändare med fokus på omfattande DC reglering.
En sändare som är igång 24h år efter år "slits" på andra sätt, ofta är det en komponent som ger upp och orsakar allt från tyst sändare, konstant bärvåg eller en oren utsignal.

DC filtreringen blev omfattande i den här konstruktionen, den syns i vänstra övre delen av kretskortet nedan och filtreringen är till för att minimiera överlagrade oljud till sändaren via DC spänningen. Målet är att den nycklade bandbredden ska vara så liten den kan vara i en så enkel konstruktion.

Så nu har nivån av AM-modulering på bärvågen reducerats.

Nycklingen påverkar också bärvågens bredd, så även detta bygget har nycklingskontroll med enkla RC kretsar. RC lösningen betyder att CW teckenhastigheten begränsas och nu går fyren i långsamt takt.

Drivsändaren är kristallstyrd i vanligt ordning, en buffer och förstärkare följer efter oscillatorn. Två drivsteg nycklas och drivsändaren ger +24dBm efter det 5-poliga lågpassfiltret.

Det första 5-poliga lågpassfiltret trycker ner andra och tredje övertonerna och behövs eftersom drivsändaren har bredbandiga försteg.

Det andra 7-poliga lågpassfiltret mellan antenn och slutsteg är en helt vanligt konstruktion från kända tabeller i amatörradiolitteraturen.

Så här ser spektrumet ut uppmätt efter sista 7-poliga filtret. Förlusten i filtret på 28.3Mhz är 0.19dB och anpassningen -26dB .

https://www.google.se/intl/en/options/

På 112Mhz är dämpningen nere på -60dB eller bättre.

Tittar man på andra övertonen på 56Mhz så är dämpningen -37dB  och filtrets Fco är runt 30-31MHz .

Frekvensen blir 28.2920Mhz eller nåt i det häradet, JFET oscillatorer är lite kinkiga och  man har inte så mycket justermån. +24.28dBm (drygt 250mW) ger drivsändarens sista drivsteg vilket består av en PTZ2222A som når en max arbetstemp. på 45-50C.

Slutsteget ger 7-8W beroende på drivspänning, det är en helt vanligt surplus 2SC1969  i en Klass-C koppling enligt testkretsen i databladet (plus lite egna justeringar).

2SC1969 ger enligt databladet 4W ut vid 0.25W in @  12V.  Nu körs slutsteget på minst 13.5V därav den högre effekten, databladet anger bara 12V data.

Vid prov i kontinuerlig drift blir det en märkbar värmeökning, däremot vid prov i nycklad sekvens blir värmeutvecklingen mycket blygsam. Nycklingsekvensen i fyren kan mao. ha bärvåg under minst 10sekunder utan ackumulerad värme. Effektuttaget och effektiviteten är mao. under kontroll och så länge åskan inte slår ner i antennen kommer PA't att fungera länge.
Genom att lägga till ett extra drivsteg från 250mW upp till 3W kommer man att få ut +3dB mer ur 2SC1969, men samtidigt går 2SC1969 betydligt hårdare och skulle det uppstå missanpassning under drift kommer den går sönder.
Skulle det bli aktuellt med mer uteffekt är det ett säkrare att lägga till ett ytterligare slutsteg efter 2SC1969.

23cm modul-PA't reparerat.  Alla 8 modulerna är utplockade en i taget och provkörd i testjiggen som syns på bilden. Det visade sig att en modul var bränd och gav ingen uteffekt. Troligen hade slutsteget i den modulen gått sönder (varje modul består av flera förstärkarsteg). Jag lade ut lite krokar på nätet efter en ny modul. Tyvärr är det svårt att få tag på exakt samma linjära typ M57762, däremot finns motsvarande modul för FM M67711. 762 och 711 är pin och effekt kompatibla så bytet är enkelt.

Här sitter en ny modul i provkoppling, ger 10W CW enligt specifierad driveffekt. Verkar att fungera och stoppas in  PA't.
711 är inte helt linjär så det blir en kompromiss  - men eftersom 99% av QSO på 23cm NAC är CW är det inget stort problem.

Vid 13.6V 6.5W in ger alla modulerna 125W ut. dvs. 0.8W driveffekt per modul och 15W uteffekt per modul. Kör man mer ineffekt blir det olinjär drift, så drivspänningen går att hölja ytterligare för ytterligare mer uteffekt.

6:1 balun

Teori och praktik 6:1 transformering med BALUN.

Tanken var att ersätta en gammal spänningsbalun på en gammal trådantenn av gammal modell.

Antennen är en Fritzel FD-4 80-10m som i praktiken sägs ha en matningsimpedans nånstans mellan 200 och 400 ohm beroende på frekvensband och inte minst hur antennen monteras!!!! Det vanligaste är en lågt monterad antenn och att antennen inte hänger rakt horisontellt. Hänger antennen lågt och lite V-format så kommer impedansen hamna mellan 300 och 400ohm.
Så omsättningtalet på balunen borde vara variabelt mellan 4:1 och 7:1 .

Orginalet har en 6:1 spänningsbalun som inte tål effekt särskilt bra.
Tror denna windom är en cirka en halv våglängd lång på lägsta bandet (80m) och matningen sitter en tredjedel från en ända.

På labbbänken blir då målet att:

1. prova om de tuber man hittar på kablar (används för RFI/EMI suppressor) går att använda till nåt annat, t.ex en transformator.

1. prova den princip som FIFRV visar upp på sin websida, en 6:1 balun på två tubkärnor och med tre lindningar - kommer den funka i praktiken och vilka nackdelar har den varianten.

Tuberna

Det finns flera saker man kan ha dessa kabeltuberna till. Det mest uppenbara är att sätta ett större antal tuber i serie utanpå en RG-58 koax, och dessa tuber utgör då nån typ av mantelströmsspärrfilter.
T.ex om man har problem med ström på återledaren (skärmen på koax eller DC kabel) och inte kan åtgärda orsaken till denna obalans - så kan tuberna reducera problemet. I praktiken har jag använt en bit RG-58 med 40cm lång sträng med dessa tuber - och i praktiken så har det inte varit några problem all med RF i radiorummet pga. ström på skärmen. Vid de tillfällen det har varit ström på skärmen beror det på att det kopplar mellan radiatorerna och matarkoaxen, dvs. efter spärrfiltret.

Under förutsättningen att de tuber som plockats från nätkablar och VGA/DVI monitorkablar är av
typ -43  - som är en Nickel Zink blandning med låg permabilitiet och anses vara lämplig för t.ex bredbandiga transformatorer.
Tittar man på nya tubers datablad bland kataloger så anger tillverkare av följande användingsområden:

Material 43

Nickel Zink

Permabilitet 800

EMI/RFI suppressor 20-250 Mhz

Resonanta kretsar < 30 Mhz

Bredbandiga Transformatorer 3-60 Mhz

Det man kan förvänta sig av egenskaperna i praktiken med dessa avstörningskärnorna är då

• en bredbandig balun, men med dåliga egenskaper under 3MHz
• ett strömfilter EMI/RFI,  som dock får sämre egenskaper under 20MHz.

Bygget

Enligt fransmannen så ska tre lindningar på  vardera 2varv ge 50:200ohm omsättning
och med tre lindningar på vardera 3varv ger 50-450ohm omsättning.


En teflonisolerad försilvrad kopplingstråd används för de tre lindingarna.
Förhoppningen är att konstruktionen ska klara 100W+ CW.
4st -43 tuber sätts ihop med vanligt hårt "superlim".

4 st -43 tuber, ihoplimmade och tejpade.
3lindningar på 3varv, färgkodade med olika tejper - sen ihopkopplade.
På bilden sitter en aluminiumtejp över båda halvorna.

I praktiken

Return loss mätning mellan 10 till 40MHz.

Så här långt ger en uppmätning av balunen ett return loss på -23dB@1.8MHz som sedan försämras något allt eftersom frekvensen stiger.

Som sämst är returnloss -16dB@28.6MHz. 

Det skrivs mycket om att addera 1:1 choke vid balunen.

Följdaktligen så ingår att prova med och utan denna choke.
Den består av en ferritkärna och man lindar upp koaxen 

i två sektioner på kärnan.

Flatstiften ansluter till antennradiatorerna och BNC till sändaren.

Prov med 50ohm och olika konstlaster 

Olika motstånd 300-400ohm representerar de olika antenner som balunen kan tänkas användas på.
En multiresonant antenn som t.ex en OCFD har ju olika impedanser vid olika frekvensband och som sagt beroende på montering.
Som simulerad antenn används en strip med seriekopplade icke-induktiva 50ohm SMD motstånd, på så vis kan jag stega upp från 200 till 400 ohm och ta mätpunkter.

Ett par mätvärden för 300 och 400Ohm
Med och utan 1:1 Choke
Jag satte olika motstånd på högimpedanssidan, samt mätte med och utan 1:1 delen inkopplad.

Mätningarna är inte helt entydiga, variationer i värden syns mellan OHM och VSWR.

Anpassning i Ohm per frekvensband.
 Med och utan 1:1 choke

Det sticker ut att med 300ohm antennimpedans och med 6:1 + 1:1 choke så blir anpassningen lite sämre vid koaxmatningspunkten och det händer redan vid 10MHz.
I praktiken syns detta inte så tydligt på en VSWR mätare  tills man passerar 21MHz.

VSWR i olika impedanser vid olika variationer i matningsimpedans i antennen.
Med och utan choke

Här ser man tydligt -43 materialets begränsingar under 3MHz.
Man ser också att denna balun med resp. primär/sekundär lindningar är bäst anpassad för 400 till 50 ohms tranformering. 300ohm fungerar fortfarande men på 29MHz börjar förlusterna synas.

Inkopplad på en FD-4a

Kopplade in 6:1 + 1:1 grunkan på min FD-4 på samma sätt som den gamla - och resultatet är bra.
På de frekvenser där antennens impedans motssvarar omsättningstalet till 50ohm ser det bra ut nere vid sändaren. Glömde prova hur länge den tål 100W CW men inga tecken på värmeproblem efter längre prov. 1:1 choken på bilderna är nog för liten så den bör bytas ut till en större kärna.
Så på en barfotastation funkar konceptet.


Problem blir det när ovanstående inte stämmer,dvs. när en missanpassning ska returneras igenom balunen samtidigt som hög effekt matas på - vilket är det vanligaste problemet till brända baluner ;)
Ska man missbruka sina baluner och köra på antenner där man inte vet hur dom funkar måste man ha extra effektmarginaler i kärnorna.