Summa sidvisningar

torsdag 1 oktober 2020

Yaesu FT-780R 70cm QRV

QRV igen på 432MHz med FT-780R för SSB/CW


Äldre s.k all-mode radio fungerar fortfarande som bra station för SSB och CW bruk i lokala radiotester.
Denna radio har knappt några features förutom en SAT funktion som innebär att man kan ändra TX frekvensen

Hursomhelt, hur är prestanda ? Behöver radion gås igenom ? Finns det fel och brister ?

En riktigt bra manual med mycket information om justeringar och kretslösningarna.
Yaesu var mycket bra på den tiden med sina manualer.



Här har vi GUI't och man kan Hacka hur mycket man vill här :)

Det finns 16+3 knappar och 8 av knapparna kommer jag aldrig mer att använda!



Första testen med mottagarkänsligheten
visar att mottagaren fungerar som den ska och har bra känslighet.
Ska man tangera -140dBm får man ansluta en extern LNA.


Provade på FM, CW och SSB - alla uteffekterna är lika - 10W vilket är viktigt när man ska driva ett slutsteg.
Radion har uttag för extern nyckling av PA!
mycket bra!

Tittar man på vilket internt slutsteg som används är det en M57716 och det är en linjär modul som anger 17W uteffekt, dvs runt 30W input.
Mätte upp effekten på LO/HI och den är 0.7W resp. 8W.
Justerade en potentiometer lite och nu finns 10W på utgången.


En helt vanlig CW signal från en 80tals radio i spektrumanalysatorn

Nyttosignalen på 432 samt andra 864 och tredje övertonerna, inget onormalt här heller.


lite funderingar på uteffekten

10W är ju bra, men en del av de externa slutstegen som används kan drivas med uppemot 20W - så det vore bra att öka på lite i FT-780R - frågan är om det finns förutsättningar till det?

Om man tittar på databladet på M57716 som är slutstegsmodulen i 780R  - så rekommenderas en uteffekt på 14W vid 80mW och 12.5V, då har man fortfarande OK prestanda IMD / värmeutveckling.

Det finns data på 0.2W in och 23W ut @ 12.5V - här verkar modulen gå i kompression samt att 3'd IMD sjunker snabbt ned mot -25dBc. Detta är absolut maximala data.

Intressant är att Vcc max är 17V och Vbb (bias) är 10V.

Man kan mao. ha mer uteffekt än 10W om man ökar lite i driveffekt samt på Vbb.

Orginal använder 780R en TX8V spänning, som är en +8V till Vbb i P modulen, samt även +8V i delar av drivstegen och på många andra ställen i radion.

En möjlig modifiering är att bryta upp TX8V och istället ha en egen högre spänning.
1) öka spänningen på M57716 pinne för Vbb
2) öka spänningen i ett av drivstegen
3) vilket kan göras med en ny DC/DC stabilisator typ 7809 eller 7810

Förhoppningen är att man kan nå mellan 15 och 20W uteffekt utan att prestanda försämras för mycket.

QRV!

Yaesu FT-780R ACC external key for PA

 Dax att ansluta ett externt slutsteg till FT-780R - finns det extern nycklingsutgång....




Jepp - det finns en ACC utgång på 780R för nyckling av extern utrustning. I samma ACC kontakt finns även en utgång för att visa nivån på LED, dvs. Power och S-mätare, på en extern S/PO LED display. 

ACC uttagskontakten för nycklingen är lite annorlunda, vet inte vad det är för kontakttyp.
Kontakten liknar en vanlig kretskortsstiftlist med krage - hittar tar en liknande honkontakt (grön på bilden) och slipar ned honkontaktens plasthölje lite på en sida för att passa in i Yaesu's 3-poliga uttag

ACC kontakt till höger


Mäter med DMM på den 3 poliga ACC  kontakten. Mellan stiften för TX och GND (GND är mittstiftet) så händer inte mycket när man trycker in PTT på mic. Ohm mätaren visar att det är högohmigt, typ 20-50kOhm vilket betyder att det är nåt fel på TX utgången!.
Mellan stiften för S/PO så med en LED tänd visar voltmätaren 0.1V och med alla LED tända är det 1.7V.

Tittar man på kretsschemat på ACC kretsen så hittar man ett DC relä på Main Unit,.En halva av reläet används för att jorda TX stiftet på den 3 poliga ACC kontakten när PTT trycks in.
Reläer är alltid misstänkta på gamla radiostationer!

Sammanfattning över ACC kretsen
Reläet är ett Fujitu 221D012 som fortfarande går att köpa.


Man kan ta av locket på reläet och rengöra kontaktytorna med lite pappersremsa som är blött med en elektronikrengöringsvätska, sen efter torka med en torr pappersremsa.
Mycket riktigt så fanns det gott om oxid som fastnade i pappersremsorna.
Gjorde en ny ohm mätning på ACC TX kontakten och mot jord - nu är resistansen runt 5ohm vid TX.




Alla kablar verkar sitta fast i ACC kontakten
Mellankopplingskontakterna är hela



Lite suddig bild, men på Main Unit (undersidan på 780R) hittar man DC reläet

Kåpan tas av och reläet kan rengöras




tisdag 15 september 2020

EMI RFI från Samsung RB37J5000WW Kylskåp på många radiofrekvenser - del 2

Har varit tvungen att ta fram temporära åtgärder som kopplas in när man ska köra radio - för att slippa lyssna på ett kylskåp som sänder på alla amatörradioband mellan 1 och 144MHz.


Använde 28, 50, 144 MHz under sommaren - och störningarna från kylskåpet gör det omöjligt att höra någonting i mottagaren på 28 och 50MHz -  endast väldigt starka signaler hörs genom stördimman.


Störningarna är till största delen ledningsburna, dvs kylskåpet använder elnätet i huset som antenner.
Sen är kylskåpshöljet i metall men eftersom jordledaren är flera meter lång så kan man anta att även jorden fungerar som antenn och därmed så är även höljet en antenn.

AM och FM radio påverkas definitivt av kylskåpet.


Eftersom kylskåpet stör på allt mellan 1-200MHz så blir det intressant hur man ska kunna eliminera störningarna. 

För att prova om åtgärder fungerar med ett färdigt EMI AC filter behövs det ett filter mellan ett sladdmonterat nätuttag och en sladdmonterad nätkontakt.




Dom mest vanligt förekommande EMI filter är specifierade för 1-30MHz och ger en hel del dämpning, minst >40dB dämpning. lite beroende på frekvens och typ av störning. EMI filtret är effektivt på common mode störningar mellan L och N och differential mode som är störningar mellan jord och L,N.

På nätsladden finns också EMI suppression ferrite cores,
Det finns otroligt många olika sorterts ferritmaterial, men i det här fallet är det typ -31 som används med egenskaper mellan 1 och 300MHz.

Filter och ferriter är monterade i en starkströmsdosa med korta nätkablar.




Resultatet ?

På 50MHz så sjönk styrkan i EMI/RFI kraftigt  - men man ser fortfarande alla övertoner i mottagaren som kylskåpet sänder ut på ledningsnätet.

På 144MHz så reducerades EMI/RFI mycket och man ser enstaka signaler som kan vara från kylskåpet.

På 28MHz är det fortfarande störningar men i lägre nivåer än tidigare.

Kunde inte prova på lägre frekvenser med avstämd antenn -  vilket var synd eftersom EMI/RFI utan filter är mycket kraftiga på t.ex 7MHz.


Vad göra ?

Detta lösa filtret är kabelmonterat med nätuttag och nätkontakt - så det innebär att hela kabellängden finns kvar mellan kylskåp och filter - dvs. runt 2m nätkabel finns kvar och kabeln fungerar fortfarande som antenn.


Det bäste vore om tillverkaren hade satt ett EMI/RFI filter direkt på kylskåpet i en skärmad låda.
Om man söker på nätet så hittar man såna lösningar, en låda som monteras bakpå kylskåpet - filter som  kostar långt över 1000 SEK som eftermarknadsgrej och man kan inte installera dessa själv.


Problemet kvarstår

Samsungs RB37J5000WW kylskåp stör alltså mellan 1 och 200MHz och störningarna märks på DCF77 klockor, AM och FM radio och amatörradio.
Oklart om DVB-T är stört också men det är inte osannolikt eftersom DVB-T mottagarens nätsladd sitter på samma fas som kylskåpet och vår kvalitet på signalen har varit dåligt trots startk signalstyrka.
Inflygningen till vår flygplats, man kan  ju undra om även de flygfrekvenserna påverkas när flygplanen är på några hundra meters avstånd från kylskåpet.


Tillverkaren har byggt en radiosändare (!) med usla egenskaper och det är oklart varför kompressorstyrningen i kylskåpet behöver en-vägs kommunikation på så många frekvenser samtidigt. 8( 8(





 

lördag 5 september 2020

Fixa kretskort snabbt och enkelt - går det - del 2

 Har tagit mig förbi transfer av toner utskrivet på papper till att överföras till kretskort - samt etsat 


Provade många olika reklampapper, dom tunnaste av typen Jula's reklamutskick fungerar MEN det blir inte lika krispiga raka kanter efter etsningen och vissa partier blir inte heltäckande. Mao. inte det bästa papperet som transfer media eftersom man måste efterarbeta med täckande färg där tonern blir för tunn på kretskortet. Det verkar precis som papperet blandar sig med tonern vid värmeöverföringen och sen när man tvättar av pappersfibrerna så blottas koppar igen.

Provade igen med reklampapper av lite tjockare typ, 

sånt som kända stora bilfirmor använder sig av, vilket är ett lite "lyxigare" och tjockare papper och det fungerar väldigt bra som transfer media. Det tar mycket längre tid att gnugga av i blött tillstånd - men tonern verkar inte ha blandat sig på samma sätt.
Layouten var med SOT-23 som minsta komponent.


Ovan är första layouten, med det tjockare bilreklamspapperet. Fina kanter. Alla kretsbanorna är intakta med fina raka skarpa kanter.
Etsad på glasfiberkretskort. Är nöjd med resultatet!


Nästa försök var med det yttest tunna reklampapperet.

Layouten var med 1206, TO-252 och SOT-23 samt några smala passager i ett hairpin bandpassfilter där avståndet skulle vara runt 0,2mm.



Resultatet ovan (tyvärr lite suddig bild) som sagt inte så fina kanter och man ser att jag har fått bättra på med täckande färg mest över hela ytan eftersom tonerpatcharna blev poriga på många ställen. 
Resultatet är däremot helt användbart, alla banor är intakta.
Etsat på teflonkretskort.


Schlugsatsen?

Med toner transfer metoden och de reklampapper som gratis dimper ned i brevlådan så kan jag nu göra kretskort hemma inom en timme - räknat från laserskrivarens utskrift till att man gnuggar av färgen på det färdig etsade kretskortet med stålullen. Gör man flera kretskort parallellt så tar det inte mycket tid extra alls.

  • skriv ut layouten spegelvänd på reklampapper i laserskrivaren
  • klipp ut layouten och tejpa den i en sida på kretskortet
  • kör kretskorten med tejpen först igenom laminatmaskinen ett antal varv, typ 5 gånger så att papperet inte längre är löst
  • värm på med strykjärnet på max med smörpapper emellan, på en plan yta, man får bearbeta hela utan om och om igen under ett par minuter
  • låt svalna och sen blöt papperet så det börjar lösas upp samt gnugga av med fingrarna.
  • en inspektion och extra färg eller tejp innan etsning görs
  • etsa, med natriumpersulfat så tar etsprocessen ett par minuter.

Nästa metod vore att prova en kretskortsfräs, det låter som en enkel metod......
Men går man igenom procedurerna med alla program som ska köra igenom layout och göra en CAD fil och att hitta rätt fräshöjd över hela kretskortets yta - så låter det som nåt som tar en hel del extra tid att lära sig att göra rätt.
Låt se om det blir en fräs framöver...





onsdag 2 september 2020

Fixa kretskort snabbt och enkelt - går det?

Behöver ofta mindre kretskort med ytmonterade eller hålmonterade komponenter till små snabba projekt. 

Frågan är om man kan göra kretskorten på egen hand med nån enkelt metod som går snabbt att göra hemmavid. Nu har jag inget kretskortsfräs färdig att använda - så vad göra istället....

Första varianten att prova är s.k toner transfer, den metoden verkar lovande.
Man går från toner transfer direkt till att etsa kretskort vilket låter enkelt och snabbt

Man behöver en laserskrivare, lite reklamblad och en kraftig värmekälla.

För 999:- så får man en ny laserskrivare.

Avlusad kretskortsdesign i kretskortseditorn, i avskalad vy för ett lager som skrivs ut.
Minsta bana är 0.4mm, minsta komponent är sot-23, övriga är 1206. Smalaste passagerna är närmare 0.3mm



Kretskortslayouten skrivs ut spegelvänd på laserskrivaren. 
Min laserskrivare tycks ha en enda kvalitet på utskriften och i utskriften så är alla ytorna som inte ska etsas bort helt svarta och heltäckande - vilket är bra.

Kretslayouten som ska skrivas ut på ett transfererande papper samt kretskortet som toner ska smältas fast på.


Lite förberedelser på kretskortets yta provades, rengör först ytan med isopropanol, sen gå på med våtslippapper 1000 korn med en slipning över hela ytan, sen rengör kretskortsytan igen.

Klipp till utskriften och tejpa fast papperet på en kant med värmetålig tejp. Jag använder en aluminiumtejp som inte smälter på ytan. Tanken är att tejpen håller papperet på plats tills man värmt upp papperet och papperets toner börjar fästa till kretskortet sen blir tejpen nästan överflödig men den får sitta kvar under värmeprocessen.

Som är det en värmekälla som behövs för att få toner att fastna på kretskortsytan.
Provade först med en vanlig plastlamineringsmaskin man hittar i många butiker.
Värmen som lamineringsmaskinen avger räcker inte till för att transferera tonern till kretskortet - oavsett hur många gånger man kör igenom kretskort med papper. Men det positiva är att papperet fastnar och fixeras på kretskortet efter 1-3gånger igenom lamineringsmaskinen.

En vanlig vanillla laminteringsmaskin i orginalutförande, Kostade 50:- på loppis.



För att få ännu mer värme så provades att stryka över papperet med ett strykjärn. Kretskortet lades på en plan yta och sen ströks papperet ordentligt med strykjärnet på max.värme.
Först nu så överfördes toner från papper till kretskort - det var målet!!!

När kretskortet svalnat så blötlägger man papperet tills det börjar lösas upp.
Nu får man gnugga med fingrarna till pappersfiberna lossnar så de delar som ska etsas är rena. På själva tonerområden kommer det sitta kvar pappersfiber vilket är ok, låt dessa sitta kvar om dom inte stör.
Mellan de smalare passagerna mellan pads eller kretsbanor så blir det gärna kvar lite pappersrester efter gnuggandet. Man tar då ett smalt verktyg och föser enkelt bort pappersfiberna från ytan.

Det färdiga resultatet, toner har transfererats/smälts fast på kretskortet och papperet har lösts upp i vatten och sitter delvis kvar ovanpå tonern. Jag kommer att täcka över kanterna för att inte etsas bort samt laga de få pads som är skadade eller inte helt täckande. De skadade padsen syns som en med en svartare nyans. Använder nån färg som täcker och som kan tas bort enkelt med t.ex stålull efter etsprocessen är klar.




Nu återstår att se hur etsningen går, låt se hur svårt det är med små avstånd mellan objekt på layouten som ska etsas.

Eftersom jag använder ytmonterade komponenter men i lite större format så borde etsningen gå bra.
De minsta aktiva komponenterna som jag använder nu är SOT-23, SOT-223, SOIC-8, SOD-80C där benen är 0.4mm breda, avstånden på SOIC ben är cirka 1mm. 
De minsta passiva komponenter är 0603 men vanligtvis används 1206 och 0805.
Avståndet mellan kretsbanor är inte under 0.5mm och ofta strax under 1mm. 
De mest förekommande bredd på kretsbanorna är runt 0.41mm (som smalast) och sen bredare där det behövs.

Exempel på de minsta avstånden i SOIC-8 fallet


Så vad kan gå fel.....


Det första är att hitta ett papper som släpper toner vid värme.
Provade först med glättade reklamblad, vissa går direkt bra, andra blad släpper inte tonern vid värme.
Man får mao. prova sig fram. t.ex så fungerade SvD's helgbilagans lite tjockare omslag - medan tunnare papper från t.ex folkuniversitetets reklamutskick var lite sämre.
Man får lägga lite tid på att hitta ett papper och sen preparera om kretskortet mellan varje försök.
Helt klart behövs mycket värme för att toners ska transfereras från papper till kretskort.

Ett reklamblad som inte släppte tonern eller så var det för låg värme.

Kretskorten är inte plant och strykjärnets fot likaså.
Idealet vore en fixtur att hålla nere kretskortet på en garanterat plan yta, och sen ha ett helt plant strykjärn. Problemet är att fixturen inte får hindra uppvärmningen...svårt.
När man klipper kretskort så kan de bli en deformering av kanterna. Jag använder en plåtsax för verkstadsjobb som har ett rörligt skär och en fast plan yta man lägger kretskortet på. Deformeringen blir liten i jämförelse med t.ex handhållen plåtsax. Det bästa är kanske att klippa kretskortet efter att det är producerat, dvs. efter toner transfer är gjord.

Moderna strykjärn har en sämre fot med plåtyta än de riktigt gamla strykjärnen med slipad fot - så man får improvisera helt enkelt för att få hela ytan uppvärmd. Man kan ju tänka sig att använda ett metallmellanlägg som är helt plan.

Värmekälla


Ett strykjärn ger ju all värme man behöver men strykfoten är inte alltid helt plan så man får stryka lite på olika sätt till hela pappersytan är uppvärmd.
En lamineringsmaskin ger en jämnare uppvärmd yta men då måste man modifiera maskinen så att den avger högre värme. 
Det finns exempel på modifieringar på nätet där man sänkt hastigheten på rullarna samt höjt värmen med annan termostat. 
Men det är ett eget projekt att bygga om en lamineringsmaskin ...mitt mål var inte att skapa ytterligare ett projekt ;) utan hitta en snabb metod för de projekt som redan är på kö

Hur snabb är processen ?


Skriva ut på ett reklamblad på laserskrivaren går på 3sekunder cirka ;)
Rengöra och slipa kretskortsytan tar 1minut
Klippa ut och tejpa utskriften tar 2minuter
Köra 3 varv genom lamineringsmaskinen tar 2-3minuter
Värme på med strykjärnet tar 2-3minuter
Gnugga av pappersfiberna tar längst tid, man får hålla på i 5-10minuter
Sen tillägg med färg på kanter och ev. skador 5minuter
Etsa (återkommer när det är provat och med vilken etsvätska)

Rätt rimligt tid från färdig layout i kretskortseditorn till att man kan börja löda - mindre än en timme.

tisdag 18 augusti 2020

144-145Mhz Augusti 2020 NAC och SAT SM0NCL/P JO66

Körde NAC 144 MHz i Augusti från JO66 och efter att station, PA, koax och antenn monterats så var VSWR bra -  men frågan var om RX skulle fungera bra utan preamp.


Lyssnade runt på satellitdelen av 145MHz efter några satelliter att plocka upp svaga signaler ifrån.

Hörde rätt omgående transpondertrafik från en linjär transpondersatellit, hörde därefter en CW signal som repeterade ett meddelande: MAX VALIER SAT TNX MANFRED ES CHRISTA FUCHS 73 DE IS3MV .

Man blir lite nyfiken på vad det är för meddelande?.

Fyrsändaren sitter på en Italiensk studentsatellit MAX VALIER som skickades upp 2017 och den har två 145MHz sändare.
Det jag hörde var satellitens CW beaconsändare på 145.960MHz med signalen IS3MV. Det visar sig att det är en radioamatör som byggt CW beaconsändaren i satelliten och att den har en 1/4 rundstrålande antenn samt 500mW uteffekt. Signalen var mycket stabil när satelliten passerade JO66 i sin bana från norr till söder.Personerna i CW meddelandet hade koppling till studentprojektet och är inte(?) radioamatörer.


NAC 144Mhz gick bra, det blev 33 QSO och bästa QRB 525km JP80 <-> JO66.

--------------- DXCCs Worked ----------------------
SM:   15   OZ:   13   LA:   3    DL:   2    

-------------- Squares Worked ---------------------
JO65: 7    JO46: 5    JO66: 4    JO59: 3    JO44: 2    
JO47: 2    JO68: 2    JO58: 1    JO76: 1    JO54: 1    
JO99: 1    JP8Ø: 1    JO45: 1    JO75: 1    JO55: 1    
              QSOs   QSO Pts   SQRS     Score   DXCC   AVG DX     ODX
-------------------------------------------------------------------------------------
Claimed         33      6580     15     14080    0      199.4Km    525Km SM3LBN/JP8ØIO

Stationen bestod av 15element yagi 6m över marken/25m över havet, 7m halvtums koax, ett 150W SSPA och en IC-706 samt en laptop och mjukvara för FT8.

måndag 22 juni 2020

Kul konds på 50Mhz Juni 2020

Fick möjligheten att köra Japan på 50MHz - vilket var länge sedan


Lyckades genomföra ett flertal kontakter med 40W till 4el yagi och starka signaler från JA under cirka 40minuter mellan 03 - 04 UTC 2020-06-21.

Hörde ingen CW aktivitet från JA - men på FT-8 var det många JA stationer igång och ropade CQ DX.
Svarade på ett drygt 15-tal FT-8 CQ och fick 6 JA i loggen.
Signalerna var så starka att både CW och SSB hade gått bra istf maskin-2-maskin.


Väldigt kul!

Efter de 40 minuterna så vred sig konditionerna bort från J099 och enligt dx rapporter så började central Europa, OH och baltikum köra JA medan i JO99 så hörde inget alls av varken JA, VU, BY.

LOG QSO

JA7WSZ QM07LP Fukushima, Tohoku
JH7BKN QN00ER Tohoku
JO7WXN QM07FG Fukushima, Tohoku
JR1LZK QM06FI Kanto
JF8QNF QN02 Hokkaido
JA7QCI QM08KA Tohoku



Man ser på prefixen att i huvudsak var vågutbredningen i norra Japan, regionerna Tohoku, Kanto och Hokkaido - lite kul är att jag besökt alla dessa regionerna utom Tohoku.



Orsaken till att jag var QRV 3-4 UTC var att dagarna innan lämnade jag min FT-8 maskin igång 2020-06-19 och loggade alla signaler under natt och tidig morgon.
Om man bara tittar på JA så fanns det ett flertal JA i loggen mellan 03 och 04 UTC.

LOG SWL

JH0BQX
JO1LVZ
JR7FWZ
JR7GBL
JA9IPF
JA2BDR
JJ3PRT
JA9APS
JA9NLE
JA9CGW
JH2SBD

Så det var synd att man inte var QRV den 19/6 också eftersom det fanns ett större urval av körbara regioner i Japan -  men det gick ju den 21/6 istället!


Gå upp tidigt när det är ihållande konds och om man vill köra JA.

Sist man körde JA, VK, PY eller W var under tidigare solcykler, men inte den senaste solcykelns som var en besvikelse för oss uppe i Norden!.

måndag 15 juni 2020

IC Q7 Repair PTT key

Nu när man ska till att använda den gamla handapparaten från 90talet så slutar PTT knappen att fungera


Haha...lite typiskt , man ska använda PTT och sända och plötsligt slutar PTT att fungera. 
Inte ens PTT omkopplaren klickar som den ska. 
Gummiknappen känns död på nåt sätt.... QRT


Första steget är att demontera Q7an
Inte så svårt i början, man skruvar ur de skruvar man ser på baksidan och två muttrar på toppen runt antenn och vred.

Nästa steg är kräver lödning för att lossa  på det översta kretskortet. 
Kretskortet sitter på en kontakt men är lödd på flera ställen
En lödstation med tennsug är bra att ha, med lödfläta går det också men det är alltför lätt att man tar med sig nån av de ytmonterade komponenterna bredvid lödpunkterna då.
När lödpunkterna är lossade så lyfts kretkortet rakt upp ur den stora vit/gula kretskortskontakten


NOTERA! på det undre kretskortet sitter två skruvar nära vred och antennkontakt - dessa skruvar behöver man inte ta loss (vilket jag gjort på bilden ovan) eftersom dom endast är till för att hålla ihop display och displayhållaren, dom skruvarna kan mao sitta kvar när man lyfter ur det undre kretskortet.

När kretskortet togs bort så ramlade omkopplaren ut, den hade lossnat helt från kretskortet !!
Omkopplaren sitter med fyra ben, ytmonterad på kretskortet, alla ben hade lossnat.



Som tur är kan man demontera PTT omkopplaren enkelt. Man tar av plåtkåpan försiktigt och sen har man innanmätet av omkopplaren åtkomlig.

Delarna inuti omkopplaren var kletiga, kanske är det nåt inbyggt fett som stelnat med åren och läckt ut lite utanför omkopplaren.


Från vänster: Vit plastgrej som möter gummiknappen. Blå plastgrej som trycker på det kopparfägade runda omkopplarblecket , i botten på omkopplarhuset sitter kontakterna som blecket kortsluter vid PTT, Till höger ligger locket som snäpps fast.


Isopropanol, en tops samt en rengjord omkopplare

Frågan är....ska man smörja inuti omkopplaren och isåfall med vilket fett?

Lägger på en elektronikspray som "ska skydda och smörja" och ger en lite glattare mellan de rörliga delarna i omkopplaren. Sen slutmonteras omkopplaren, och ett tydligt klick hörs.




Detta kanske är PTT knappen på Q7 schemat 
JPM1990-2013R är en typ av omkopplare som finns i handapparater och mikrofoner, kanske går det att köpa en ny liknande även idag.

PTT ingången på CPU, pin 33



Transistor mellan knapp och CPU
CPU ansluts på kollektor pin 6
Omkopplare ansluts på basen pin 2 


Sen återstår att montera omkopplaren igen, fyra ben som ytmonteras




Annat


Kontrollera lödningar till metallchassit (dom kan vara avbrutna) .

Rengöra plastchassit, det sitter mycket smuts i skarvar och runt knappar och vred.

Ta ur gummiplattorna för PTT/FUNC och även tätningsgummi runt antenn och vridomkopplare - sitter mycket smuts runt dessa

Inspekterade även lödningarna på transistorerna i slutstegen för VHF och UHF för att se om lödningarna är ok, kanske har det varit värmepåverkan på lödpunkterna under åren. 

Det sitter fyra parallelkopplade transistorer för varje band

2SC3356 R25: Hfe 125-250, fT 7 GHz, gain 11db, Ic 100mA, Ptot 200mW, SOT-23.

Transistorerna är ansluta till "BATRY" och eftersom det finns som mest 2x1.5V i batterierna så ger dessa transistorer aldrig maximal effekt eller maximalt gain. Den verkar vara avsedd för 10V men har specifikationer på 3V.
Vid en tidigare uteffektmätning så hade jag 338mW på 145MHz och 278mW på 434MHz - med nya batterier.



tisdag 9 juni 2020

145 / 434 MHz lower to medium power dualband FM amplifier - junkbox style

Tanken med detta projekt var att kunna aktivera 2m och 70cm FM kanaler från bilen med en lågeffekts handapparat OCH använda komponenter enbart från skrotlådan...helst

NOTERA ATT KONSTRUKTIONEN NEDAN INTE ÄR HELT UTPROVAD ÄN!

Duoband handapparaten är en ICOM IC-Q7 som ger 250mW PÅ 434MHz och 300mW på 145MHz.
Q7'an har hängt med länge och reparerats då och då, gillar den skarpt samt att den har bredbandsmottagare upp till 1299MHz.




Från bilen så krävs lite mer uteffekt, så naturligtvis kopplar man till ett slutsteg - en no-brainer.
I bilen så lägger man oftast slutsteget på en oåtkomlig plats som man sällan kommer åt när man kör.
Det vore bra med ett duobandslutsteg som inte behöver en extern omkopplare för att välja vilket band man råkar sända på.
I bilen har man som mest 12-14V DC att använda sig av.

Min ide (som inte är fullt utprovad ännu) är att använda diplexfilter och PIN dioder.

I junklådan finns två +12V hybrid slutstegsmoduler, M57719 Mitsubishi och MX20-2 Motorola.
Dessa moduler är nästa perfekta eftersom dom kan drivas till nästan maximal uteffekt med 200-300mW driveffekt - på 12-13V DC.



I junkådan fanns en fin aluminiumlåda innehållande ett QRO 1.8GHz notchfilter med två n-hona chassikontakter, slängde ut notchfiltret och lade in ett kretskort för duobandslutsteg istället.

Att göra ett duoband PA som enbart sänder är relativt enkelt, man använder en diplexer på ingång och en diplexer på utgången som separerar 145 resp 434 MHz utan behov av några omkopplare alls.
Separationen (dämpningen) mellan diplexerns två portar är såpass hög att även om båda slutstegmodulerna är inkopplade så ger endast en modul uteffekt, övertonen på 434 från 145 är mycket svag så den gör inget, inget kommer att självsvänga så länge man håller UHF byggstandard.

Frågan är hur man gör RX lösningen, helst vill man inte få överhörning vid TX och igenom RX kedjan så man skapar en RF oscillator.

Problemet är att i junklådan finns inga högeffekts PIN dioder, där finns endast små bandswitch PIN dioder - men det som talar för att det ska fungera är att rf reläet har trots allt minst -25dB isolation så dioderna inte behöver hantera 10-15Watt
Tanken var att använda parallelkopplade PIN dioder för att klara lite mer effekt.
Denna delen av projektet är inte fullt utprovat - kommer det att hålla?

Min princip är att använda ett ytmonterat relä som fanns i junklådan som faktiskt visade sig ha specifikationer ända upp över 500MHz. Sätter detta relä mellan RF utgången på RF modulen och utgångdiplexer. Reläet har två omkopplare så det räcker för både 145 och 434 MHz.


Principskiss (+5V matningen är dubblerad på rf reläet ;)   ett fel, en sida ska jordas )


Isolationen i reläet vid 145 respektive 434 MHz är inte så hög, så iden var att använda en PIN switch som bryter upp RX ledningen och ger ytterligare isolation vid TX. PIN switchen bryter RX oavsett vilken RF modul som ger uteffekt.

Slutsteget är RF switchat.
En RF detektor med germaniumdiod (liknande 1N34) på RF ingångskontakten matar en komparator  LM339DT som sen driver en transistor BCP53  - NEJ - så blir det inte alls, det blir en ny lösning här - som ska växla ett DC 12v relä som i sin tur växlar RF reläet G6S-2F 4.5v och PIN switchen BA779. Tanken är att rf detektorkretsen klarar att känna av RF ned till 100mW utifall batterierna i IC-Q7 börjar tappa kraft.

Eftersom modulen MX20-2 kräver en lägre drivspänning på Vcc1 (+8V) drivsteget och PIN switchen drivs med 9V så används +9V LM7809 att driva dels PIN switch vid RX och dels Vcc1 på MX20-2 vid TX. Man kan också ha +9V till Vcc1 MX-20 konstant inkopplat men nu fanns en reläkontakt över så varför inte nyckla modulens förförstärkarspänning samtidigt och ev. slippa extra brus från MX20-2 i RX läget.
Eftersom RF reläet från junklådan hade en 4.5V spole så måste RF reläets spole matas med en +5V DC LM7805 regulator och DC reläet jordar RF reläets spole vid RX.

Det blir lite intressanta konsekvenser och kretslösningar med junkbox projekt ;) ;) där man tar det komponenter man har tillgång till istf. att följa en BOM och köpa allt.

Som yttre indikering finns tre små LED på fronten:
  • +13V att yttre DC matning finns
  • RX aktiv (PIN switchen är spänningssatt och leder RX signal)
  • TX aktiv (att PNP transistorn har dragit DC reläet)


Testresultat Test 1: Med diplexer på in och utgång, med RF relä EJ inkopplat
  • 145MHz: Pin 338mW -> Put 15W @ 13V DC
  • 434MHz: Pin 278mW -> Put 12W @ 13V DC
Testresultat Test 2: komplett slutsteg (EJ TESTAT)
  • 145MHz: Pin 338mW -> Put NNW @ 13V DC
  • 434MHz: Pin 278mW -> Put NNW @ 13V DC

För enkelhetens skull är alla induktorer i diplexer av samma diameter och med samma trådtjocklek.
Även vridkondensatorerna är alla av samma sort, 1-8pF, och specade upp över 800MHz.

Bild på vridkondensatorer 1-8pF, BA779 PIN dioder, LM339DT och G6S-2G reläet



Här är det slutstegsbygget i nuvarande skick, det som syns på schemat men är ännu inte utprovade är PIN Switch, RF Detektor samt ett DC Relä.

Den färdiga tanken syns här, dock ej funktionstestad ännu!!!!!


Diplex på utgången
Layout i den fina lådan

Jag använder ytmonterade komponenter av storlek 1206 där det går och utstansade lödöar av kretskortslaminat som sen limmas fast på kretskortet. Man måste först skapa ett fästande underlag för lödöarna så man gör lite repor i kopparytorna först så snabblimmet fäster bättre.
RF modulerna får ferriter på varje DC matning, eftersom modulerna påverkas om man får RF på DC matningen.

Diplexfilter på utgången
Här syns +5V och +9V DC regulatorerna samt en TIP31C som ännu inte är med i kretsschemat men kanske blir det senare.

Diplexfilter på ingången

Så här lång fungerar TX delen som den ska.
Nästa steg är att få igång T/R switchningen och styra relä samt PIN Switchen.
Bir intressant att mäta hur mycket effekt som när RX porten via rf relä och PIN switch när man sänder på respektive band....

BA779 PIN dioden är en bredbandig PIN diod från 10MHz upp till 1GHz.
Med maxi.data som Vr 30Volt och If 50mA ska dioden klara av flertalet Watt, det finns exempel där 7W används på VHF/UHF i en PIN switch.
BA479 är den axiella hålmonterade motsvarigheten till BA779 som är en SMD.

to be continued...

måndag 11 maj 2020

10GHz LNB TCXO mod

LNB frekvensstabilitet - byt ut kristall mot en TCXO


LNB från känd f.d bildelsfirma, observera placeringarna av låsklackarna
En bild på en redan modifierad LNB för SMA kontakt enligt tidigare beskrivning
med semirig koax genom orginal F-kontakt

Översikt på modifierad LNB
Notera att i locket så sitter en liten bit kapton tejp, den fungerar som isolator för ev. ledare som kan ta i locket.
Locket är nedslipat under kapton tejpen, för att få plats med kondensatorerna, TXCO, 3.3v regulator och trådar

TCXO och 3.3 volts DC regulator. Regulator ansluts till den befintliga +6 volts regulatorns ingång, dvs. på LNB spänningsmatningen
Använder lackerad koppartråd av utrymmesskäl, det är trångt under locket på LNA
IC ligger på rygg mot LNA kretskortet, på den plats där 25MHz kristallen är placerad normalt.
Värt att nämna och notera att 3.3volt regulatorn enligt databladet inte vill ha mer än 11volt på ingången
En standard omodifierad LNB matas med högre spänning än +12V beroende på val av polarisation.
I mitt fall så är LNB modifierad och kan matas med +11volt eftersom LNB körs på endast en polarisation
Troligen går 3.3v regulatorn sönder om man överrskrider +13V en längre tid.

TCXO är en Abracon AST3TQ-T-25-28

LVCMOS TCXO för 3.3volts <10ma matning="" p=""> +- 220ppb frekvensstabilitet, avsedd för högstabila applikationer med låg fasbrus
Ytmonterad kapsel 7x5x1.9, den har ingen yttre frekvensjustering.

3.3V regulatorn är en MAX882A, 200mA low dropout, inbyggda skydd för last och temp, 1.5W, SOIC-8 kapsel. Vid uppstart så tar det dryga 2minuter innan TCXO har nåt sin stabilitet. NOTERA: detta är ett provskott eftersom TCXO har LVCMOS utgång och det kan innebära att något i LNB kommer att antingen försämras eller inte fungera, idealet vore kanske ett filter som rundar av vågformen något och liknar mer den vågform en kristall ger.

LNB, en vanlig downconverter, RF 10.498GHz, IF 739MHz, LO 9.75GHz
Här är en skiss där LNB är förenklad som en frekvensmixer.
Mottagaren ansluts på IF, i mitt fall en SDR_RTL
TCXO ansluts till LNA IC