145 / 434 MHz lower to medium power dualband FM amplifier - junkbox style

Tanken med detta projekt var att kunna aktivera 2m och 70cm FM kanaler från bilen med en lågeffekts handapparat OCH använda komponenter enbart från skrotlådan...helst

NOTERA ATT KONSTRUKTIONEN NEDAN INTE ÄR HELT UTPROVAD ÄN!

Duoband handapparaten är en ICOM IC-Q7 som ger 250mW PÅ 434MHz och 300mW på 145MHz.

Q7'an har hängt med länge och reparerats då och då, gillar den skarpt samt att den har bredbandsmottagare upp till 1299MHz.

Från bilen så krävs lite mer uteffekt, så naturligtvis kopplar man till ett slutsteg - en no-brainer.

I bilen så lägger man oftast slutsteget på en oåtkomlig plats som man sällan kommer åt när man kör.

Det vore bra med ett duobandslutsteg som inte behöver en extern omkopplare för att välja vilket band man råkar sända på.

I bilen har man som mest 12-14V DC att använda sig av.

Min ide (som inte är fullt utprovad ännu) är att använda diplexfilter och PIN dioder.

I junklådan finns två +12V hybrid slutstegsmoduler, M57719 Mitsubishi och MX20-2 Motorola.

Dessa moduler är nästa perfekta eftersom dom kan drivas till nästan maximal uteffekt med 200-300mW driveffekt - på 12-13V DC.

I junkådan fanns en fin aluminiumlåda innehållande ett QRO 1.8GHz notchfilter med två n-hona chassikontakter, slängde ut notchfiltret och lade in ett kretskort för duobandslutsteg istället.

Att göra ett duoband PA som enbart sänder är relativt enkelt, man använder en diplexer på ingång och en diplexer på utgången som separerar 145 resp 434 MHz utan behov av några omkopplare alls.

Separationen (dämpningen) mellan diplexerns två portar är såpass hög att även om båda slutstegmodulerna är inkopplade så ger endast en modul uteffekt, övertonen på 434 från 145 är mycket svag så den gör inget, inget kommer att självsvänga så länge man håller UHF byggstandard.

Frågan är hur man gör RX lösningen, helst vill man inte få överhörning vid TX och igenom RX kedjan så man skapar en RF oscillator.

Problemet är att i junklådan finns inga högeffekts PIN dioder, där finns endast små bandswitch PIN dioder - men det som talar för att det ska fungera är att rf reläet har trots allt minst -25dB isolation så dioderna inte behöver hantera 10-15Watt

Tanken var att använda parallelkopplade PIN dioder för att klara lite mer effekt.

Denna delen av projektet är inte fullt utprovat - kommer det att hålla?

Min princip är att använda ett ytmonterat relä som fanns i junklådan som faktiskt visade sig ha specifikationer ända upp över 500MHz. Sätter detta relä mellan RF utgången på RF modulen och utgångdiplexer. Reläet har två omkopplare så det räcker för både 145 och 434 MHz.

Principskiss (+5V matningen är dubblerad på rf reläet ;)   ett fel, en sida ska jordas )

Isolationen i reläet vid 145 respektive 434 MHz är inte så hög, så iden var att använda en PIN switch som bryter upp RX ledningen och ger ytterligare isolation vid TX. PIN switchen bryter RX oavsett vilken RF modul som ger uteffekt.

Slutsteget är RF switchat.

En RF detektor med germaniumdiod (liknande 1N34) på RF ingångskontakten matar en komparator  LM339DT som sen driver en transistor BCP53  - NEJ - så blir det inte alls, det blir en ny lösning här - som ska växla ett DC 12v relä som i sin tur växlar RF reläet G6S-2F 4.5v och PIN switchen BA779. Tanken är att rf detektorkretsen klarar att känna av RF ned till 100mW utifall batterierna i IC-Q7 börjar tappa kraft.

Eftersom modulen MX20-2 kräver en lägre drivspänning på Vcc1 (+8V) drivsteget och PIN switchen drivs med 9V så används +9V LM7809 att driva dels PIN switch vid RX och dels Vcc1 på MX20-2 vid TX. Man kan också ha +9V till Vcc1 MX-20 konstant inkopplat men nu fanns en reläkontakt över så varför inte nyckla modulens förförstärkarspänning samtidigt och ev. slippa extra brus från MX20-2 i RX läget.

Eftersom RF reläet från junklådan hade en 4.5V spole så måste RF reläets spole matas med en +5V DC LM7805 regulator och DC reläet jordar RF reläets spole vid RX.

Det blir lite intressanta konsekvenser och kretslösningar med junkbox projekt ;) ;) där man tar det komponenter man har tillgång till istf. att följa en BOM och köpa allt.

Som yttre indikering finns tre små LED på fronten:

• +13V att yttre DC matning finns
• RX aktiv (PIN switchen är spänningssatt och leder RX signal)
• TX aktiv (att PNP transistorn har dragit DC reläet)

Testresultat Test 1: Med diplexer på in och utgång, med RF relä EJ inkopplat

• 145MHz: Pin 338mW -> Put 15W @ 13V DC
• 434MHz: Pin 278mW -> Put 12W @ 13V DC

Testresultat Test 2: komplett slutsteg (EJ TESTAT)

• 145MHz: Pin 338mW -> Put NNW @ 13V DC
• 434MHz: Pin 278mW -> Put NNW @ 13V DC

För enkelhetens skull är alla induktorer i diplexer av samma diameter och med samma trådtjocklek.

Även vridkondensatorerna är alla av samma sort, 1-8pF, och specade upp över 800MHz.

Bild på vridkondensatorer 1-8pF, BA779 PIN dioder, LM339DT och G6S-2G reläet

Här är det slutstegsbygget i nuvarande skick, det som syns på schemat men är ännu inte utprovade är PIN Switch, RF Detektor samt ett DC Relä.

Den färdiga tanken syns här, dock ej funktionstestad ännu!!!!!

Layout i den fina lådan

Jag använder ytmonterade komponenter av storlek 1206 där det går och utstansade lödöar av kretskortslaminat som sen limmas fast på kretskortet. Man måste först skapa ett fästande underlag för lödöarna så man gör lite repor i kopparytorna först så snabblimmet fäster bättre.

RF modulerna får ferriter på varje DC matning, eftersom modulerna påverkas om man får RF på DC matningen.

Diplexfilter på utgången

Här syns +5V och +9V DC regulatorerna samt en TIP31C som ännu inte är med i kretsschemat men kanske blir det senare.

Diplexfilter på ingången

Så här lång fungerar TX delen som den ska.

Nästa steg är att få igång T/R switchningen och styra relä samt PIN Switchen.

Bir intressant att mäta hur mycket effekt som när RX porten via rf relä och PIN switch när man sänder på respektive band....

BA779 PIN dioden är en bredbandig PIN diod från 10MHz upp till 1GHz.

Med maxi.data som Vr 30Volt och If 50mA ska dioden klara av flertalet Watt, det finns exempel där 7W används på VHF/UHF i en PIN switch.

BA479 är den axiella hålmonterade motsvarigheten till BA779 som är en SMD.

to be continued...

10GHz LNB TCXO mod

LNB frekvensstabilitet - byt ut kristall mot en TCXO

LNB från känd f.d bildelsfirma, observera placeringarna av låsklackarna

En bild på en redan modifierad LNB för SMA kontakt enligt tidigare beskrivning
med semirig koax genom orginal F-kontakt

Översikt på modifierad LNB
Notera att i locket så sitter en liten bit kapton tejp, den fungerar som isolator för ev. ledare som kan ta i locket.
Locket är nedslipat under kapton tejpen, för att få plats med kondensatorerna, TXCO, 3.3v regulator och trådar

TCXO och 3.3 volts DC regulator. Regulator ansluts till den befintliga +6 volts regulatorns ingång, dvs. på LNB spänningsmatningen
Använder lackerad koppartråd av utrymmesskäl, det är trångt under locket på LNA
IC ligger på rygg mot LNA kretskortet, på den plats där 25MHz kristallen är placerad normalt.

Värt att nämna och notera att 3.3volt regulatorn enligt databladet inte vill ha mer än 11volt på ingången
En standard omodifierad LNB matas med högre spänning än +12V beroende på val av polarisation.
I mitt fall så är LNB modifierad och kan matas med +11volt eftersom LNB körs på endast en polarisation
Troligen går 3.3v regulatorn sönder om man överrskrider +13V en längre tid.

TCXO är en Abracon AST3TQ-T-25-28

LVCMOS TCXO för 3.3volts <10ma matning="" p=""> +- 220ppb frekvensstabilitet, avsedd för högstabila applikationer med låg fasbrus
Ytmonterad kapsel 7x5x1.9, den har ingen yttre frekvensjustering.

3.3V regulatorn är en MAX882A, 200mA low dropout, inbyggda skydd för last och temp, 1.5W, SOIC-8 kapsel. Vid uppstart så tar det dryga 2minuter innan TCXO har nåt sin stabilitet. NOTERA: detta är ett provskott eftersom TCXO har LVCMOS utgång och det kan innebära att något i LNB kommer att antingen försämras eller inte fungera, idealet vore kanske ett filter som rundar av vågformen något och liknar mer den vågform en kristall ger.

LNB, en vanlig downconverter, RF 10.498GHz, IF 739MHz, LO 9.75GHz
Här är en skiss där LNB är förenklad som en frekvensmixer.
Mottagaren ansluts på IF, i mitt fall en SDR_RTL
TCXO ansluts till LNA IC

50MHz yagi - 20 years in service, part 2

Steg 2 i genomgången av 50MHz yagi

Nu när nästan all mekanik är genomgången och reparerad så återstår 4:1 anpassningen.

Den hade lossnat från matade elementet, och frågan är om den fungerar fortfarande....

Koaxen är gammal BOFA KABEL HF 50 OHM och efter att ha torkad av mossa och fågelskit på utsidan ser den hel och smidig ut fortfarande, manteln har inte tagit skada av UV under dessa år.

Junkboxen erbjuder ett 150ohms Adcock samt en SMT 50ohm RF resistorer som i serie emulerar det 200ohm matade elementet.

Det är en vanligt 1/4lambda lång 50ohms koaxbit och en matarkoax som 4:1 anpassaren består av.

Mätjiggen 150x50ohm RF resistorer

På nätverksanalysatorn, 4:1 med bra VSWR mellan 47MHz och 56MHz.

Markörerna står på -20dB return loss, vid fototillfället så försvann mätvärdet på båda bildern ;)

Med markören på arbetsfrekvensen 50-51MHz, så är anpassningen på mycket bra nivå

Så det är bara att montera ihop 4:1 med den vikta dipolen igen, löder på en stump försilvrad koaxytterledare (skärmstrumpan) på ändarna på 4:1 och klämmer fast skärmstrumporna under dipolens slangklämmor.

Återstår montera antenn på taket och mata på 50W  - troligen blir det inga problem 8)

50MHz yagi - 20 years in service

Min 20 år gamla 50MHz yagi fungerar inte längre...

Historia 

Byggde den här 50MHz yagi av två skrotade TV1 antenner.
De gamla TV antennerna bestod av en 22x22 bom, 12mm element. Bommen är dessutom "tapered" till 16x16mm i ytterändan på bommen.  Orginal hade TV antennen vikt dipol så jag återanvände krökarna på dipolen.

Sen förlängdes varje element och den matade dipolen, även bommen förlängdes med en bit 16x16 bom för att få plats med alla fyra element.

Det är mycket tunt material i gamla TV antenner - så totalvikten blev låg, vilket passade perfekt på mitt skorstensmonterade maströr med tre antenner totalt. Alla antenner är hembyggda lättvikts antenner.

En 4:1 balun med RG_58 rullades ihop och tejpades på bommen.

Med den här antennen har jag kört nästan alla kontinenter, med 50W, tack vare de två tidigare solcyklerna som var mycket roliga på 50MHz.
Även en hel del aurora och meteor kontakter har det blivit samt en väldigt stor mängd med sporadiska-E kontakter.

Så antennen har fungerat bra i 20år - så är den slut eller går den att fixa till ?

Reparationer

Efter all blåst, stormar och byvind så hör jag inget på 50Mhz och VSWR indikerar att nåt har gått fel på taket

en 4:1 / 200 till 50 ohms balun, den har lossnat delvis från den vikta dipolen så här är felet med hög VSWR

Så här monterades elementen från början, med två smala genomgående skruvar
som nu sitter lösa och hålen i bomen är mycket större än skruvdiametern - se hela elementet vrider sig runt fästpunkten

Främre direktorn även den vrider sig runt infästningspunkten i bom

Det matade elemented, den vikta dipolen har separerat i matningspunkten och balunanslutningarna har ryckts av, även distanshållaren ute på det vikta elementen har lossnat

Montaget mellan element och bom måste göras om, börjar med fyra stycken aluminium bitar 50x20mm

Fräser ned ett spår som är lika bred som bommen, plus två hål att sätta fast aluminiumvinkeln på dessa 50mm långa bitar

så här blev det nu, mycket stabilare och en ny bult håller ihop det hela

Använder rostfri skruv med nylockmutter för genomgående montaget plus en extra stor rostfri bricka emellan som hindrar att den tunna bommen deformeras vid muttern.
De två skruvarna genom dom nya frästa aluminuimblocken är också rostfritt, tillkommer sen en extra lång mutter som håller hårt samt en oxidtålig, räfflad låsbricka emellan.

Matade elementet fick en aluminium bit också

Reflektorn fick även den en aluminium bit

Alla elementen på plats igen

Verkar lovande, elementen vrider sig ytterst lite runt bommen och det känns stadigt

Här är orginalutförandet,
Varje element är 12mm ytterdiameter, en plexiglasskiva håller elementen med två slangklämmor och på en aluminiumvinkel ansluter man mot bommen med två skruvar som satt tätt ihop, det var nog en svag konstruktion från början men det högg ihop länge :)

Den vikta dipolen har varit vattenfylld delvis, isen har sprängt upp röret på flera ställen, men jag låter detta vara som det är.

 Nästa steg är att kolla upp balunen och kanske montera nån typ av fågellina på elementen

En påminnelse: Amatörradio via geostationär amatörradiosatellit på mikrovågsbanden

En liten uppmaning!

Med små medel och lite större parabol så kan man trafikera denna unika satellit, och lyssna på sina signaler på 10GHz med en vanlig satellit tv LNB 60-80cm parabol och en 700-800Mhz mottagare - rekommenderas!

 

Många olika upppkonvertrar från 144/432MHz till 13cm finns att köpa - om man inte gör en själv.

Att med den blygsamma uteffekten ändå kunna höras via satelliten kommer sig från att satelliten har en mycket känslig mottagare.

Satelliten har nu fått mer bandbredd på den analoga transpondern, så nu finns det mycket mer plats att experimentera med alla sorters trafiksätt - rekommenderas!

Skrev en artikel som propagerade utanför SM.

https://www.amsat.se/2019/11/03/bli-qrv-via-qo-100s-smalbandstransponder-med-100mw/

https://twitter.com/AmsatUK/statuses/1191080749744754693

 

http://www.southgatearc.org/news/2019/november/qo-100-geostationary-satellite-with-just-100-milliwatts.htm#.XlzbReSWxaQ

https://www.veron.nl/nieuws/qo-100-smalband-met-100-mw/

 

https://groups.io/g/FUNcube/topic/23cm_band_at_wrc_19/42697509?p=,,,20,0,0,0::recentpostdate%2Fsticky,,,20,2,0,42697509

Amatörradio satellittrafk - nu och då

Under ledigheterna över jul och nyår så hann man ta sig en liten reto-tänkare, titt i gamla loggar och funderat lite över vad man gjort genom åren

Mina tidiga försök med amatörradiosatelliter startade runt 1987.

Då fanns möjlighet att använda en klubbstation SK7CS med all utrustning som krävdes för att trafikera Radio Sputniks, Amsat Oscar. Körde då rätt mycket QSO via satellit med klubbsignal. All trafik var
via linjär transponder på CW eller SSB.
AO-10, RS10/11, AO-13 är några av de jag minns att ha aktiverat.
På den tiden fick man justera azimuth och elevationen manuellt efter kepler element och bana.

Mellan 1990 och 2002 nästan helt QRT via amatörradiosatelliter.

Efter 2002 så fanns åter en möjlighet att börja bygga upp en markstation for amatörradiosatellittrafik på en radioklubb.
Antennerna som var cirklulär polariserade blev helt automatiskt styrda från en PC med Orbitron som tracking program , rotorstyrning av Yaesu rotorerna. Man klickade bara på den satellit som var aktuell och sen gick autotrackingen så länge satelliten var geoeffektiv.

Mellan 2002 och 2010 körde jag många QSO med klubbsignalen SK0CT.
Det blev en blanding av FM och linjär transpondertrafik CW/SSB beroende på satellit. Under den här perioden fanns det ett stort utbud av aktiva och kraftfulla amatörradiosatelliter.
AO-07, AO-16, AO-27, AO-51, SO-50, FO-20, FO-29, VU-52, ARISS är några av de amatörradiosatelliter som aktiverades.
På FO-20 och FO-29 körde jag full duplex vilket var en helt ny upplevelse och gick att genomföra tack vare speciella och komplexa mode J filter.
Dagarna efter att AO-07 åter hördes 2002 så var jag igång och trafikerade satelliten och den blev snabbt väldigt populär. AO-07 skickades upp 1974 och försvann 1981 men dök utan förvarning upp igen 2002.
När SO-50 aktierades var klubbsignalen så pass aktiv över satelliten att jag fick tillgång till subtonen för att aktivera transponder timern och gjorde många transponder aktiveringar över europa. Lite senare blev aktiveringen allmänt känd. (74.4Hz).
När AO-40 var på gång hade en komplett nedlänk förberetts på 2.4GHz, tyvärr dog satelliten ganska fort och därmed den mest lovande satelliten blev endast ett minne.

I loggen så hittar man lite minnen, t.ex första QSO på olika satelliter:

FO-20 den 7 januari 2002, mode JA med 145 upplänk och 435 nedlänk med cirkulära antenner.
RS-12 den 8 januari 2002, det blev mode A med 145.940 upplänk, 29.940 nedlänk
UO-14 den samma dag 8 januari 2002, med UO-14 konfigurerad som en FM repeater med 145.975 upplänk och 495.070 nedlänk.
AO-27 den  25e januari 2002, på FM, med linjära antenner.
FO-29 den 30 januari 2002, mode JA 145 upplänk och 435 nedlänk med cirkulära antenner.
RS-13 den 27e mars 2002, provade den inbygda CW roboten, blev i mode T med 21.140MHz upplänk och 145.908 nedlänk.
AO-07 den 1a juli 2002, ett CW QSO med OH5LK över den nyvaknade 70-tals satelliten, i mode B 432MHz upplänk och 145Mhz nedlänk, med cirkulära antenner. Gick endast på solcellerna och bytte transponder mode varje gång jorden skuggade solen.
SO-50 den 14e maj 2004, ett FM QSO i mode J med G8ATE, linjära antenner.
AO-51 den 6e augusti 2004, ett QSO med ON5NY.
VO-52 den 27e maj 2004, ett QSO på SSB med PE1RAH, FM upplänk 145 och nedlänk 435, cirkulära antenner.
Sen följde ett par år mellan 2004 och 2007 utan nya satelliter men en mängd QSO via dessa satelliterna.
AO-16 den 24e januari 2007, ett SSB QSO med RW3XL.
Tiden fram till 2010 blev det många kontakter på AO-07, VO-52, SO-50 mest för att det är kul med CW/SSB via linjär transponder.

Hann även med att presentera amatörradio via satellit på DX radiomötet i Karlsborg.

På hemmaQTH't så fanns inte plats för fler antennsystem i radiomasten men två hembyggda s.k eggbeaterantenner med rektanglärt element och en reflektor för 2m och 70cm byggdes ihop och matades cirkulärt med fasningskablage samt båda antenner kopplades ihop via diplexfilter för ett få ett 1-koaxsystem.
Antennerna monterades på en överbliven liten azimuthrotor och med lite fast elevation på bommen
för att antennernas lober skulle vara optimala för LEO passagerna.
Med de antennerna så aktiverades LEO satelliterna både FM och linjära CW/SSB.
Nackdelen med dessa antennerna märktes i nedlänken eftersom de nyare små sateliterna har små paneler, små solceller och därmed en låg uteffekt, oftast några hundra
milliwatt, så behövdes en preamp/LNA. Dessa antenner är skrotade sedan länge och hemmaQTH  har inte varit QRV via satellit sedan dess.

Under 2016 började man i Europa prata om en ny geostationär amatörradiosatellit.

Satelliten skulle använda mikrovågsbanden i upp och nedlänk.
Nu är den satelliten igång som QO-100 och min markstation 3cm nedlänk har varit igång sedan transpondern aktiverades, nu även med en fungerande 13cm upplänk med en 180cm parabol.

Har i nedlänken på 10GHz använd billiga LNBer från hemelektronikhandel samt en billig SDR-RTL USB mottagare, gjort små LNB modifieringar med t.ex en ny stabilare lokaloscillator genom en ny ytmonterad TCXO. har provat att ändra på 10GHz BPF tuning och bytt till SMA kontakt.

Om tiden räckte till ....... ;)

vore det kul att åter ha en 2m/70cm satellitmarkstation för analoga linjära eller FM transponders igång.
Det finns fortfarande tre äldre satelliter, AO-07, SO-50, FO-29 som är igång.
Finns även nya satelliter AO-72, AO-91, AO-92, CAS-4B, IO-86, PA-101 med flera.

An odd "divide by 8th" 10Ghz Prescaler for 10Ghz testbench

I radiolabbet saknas en frekvensräknare som klarar frekvenser över 2GHz  - så hur gör man för att bestämma frekvens på t.ex 10GHz?.

Många använder en prescaler före frekvensräknaren vilket är en enkel och överkomlig lösning

Tanken med det här lilla projektet är att bygga ihop en prescalerlösning själv.
Det svåraste, eller snarare den del som tar mest tid är att ta fram ett kretskort för de ingredienser som prescalern behöver.
Den snabba vägen är att använda surpluskretskort och göra mindre modifieringar.

Val av prescaler är inte helt enkelt, jag vill t.ex inte ha en programmerbar prescaler, inte heller en ytmonterad kapsling som inte går att löda fast på kretskortet i hemma labbet.
Många moderna IC/prescalers använder 4x4 mm eller 2x2mm kapslingar med upp till 24st anslutningar, vilket gör att tillverkning av kretskort och montering av kretsen blir en utmaning.
Pris och tillgänglighet (köpa enstaka exemplar) spelar också in.
Hittade inte någon statisk, prisvärd och tillgänglig/lagerförd dela med 10 prescaler!.
Så då blev det till att ta second best, vilket blev en statisk prescaler som delar med 8 istället.

Det uppstod ett tillfälle att införskaffa en lite större mängd elektronikkomponenter, passade då på att skaffa ett exemplar av HMC363S8G prescaler i SOIC-8 kapsel.
HMC363S8G kostar drygt 200SEK/st, mycket prisvärt och den klarar DC till 12GHz.
Det finns andra prescaler som klarar upp till 40GHz, men dom kostar drygt 3000SEK/st.


Det som är udda är att HMC363S8G är en en dela med åtta prescaler, så man får använda kalkylatorn när man räknar ut den riktiga frekvensen!
Ingen stor sak eftersom alla? radiolabb har en kalkylator lätttillgängligt!

Aktiva komponenter på kretskort:

1st HMC363S8G i SOIC-8 - Prescaler
1st LM78L05ACM i SOIC-8 - +5V DC regulator

Passiva komponenter på kort:

Komponentvärden är tagna från respektive datablad, består mest av kondensatorer och nåt enstaka motstånd.
Alla komponenter är ytmonterat, gärna så litet som möjligt eller snarare så blir det de komponenter som finns i junkboxen.

Krets schema på Prescaler

Från databladet togs prescaler grundschemat - men adderade två tillägg för att:
- Minska självsvängningstendenser utan insignal, man adderar ett 65kOhm (blev 57k) motstånd till jord på ingång 2.
- Addera ett 50ohms (blev 47ohm) motstånd till jord på utgång 2 - eftersom det krävs bara en utgång så terminerar man utgång 2.

Färdigt Prescaler kretskort med HMC363S8G

Tunn semirigid koax med en SMA kontakt förmonterad i en ända - ansluts till in och utgångarna.
Man måste separera ingången från ev. DC via en seriekondensator,  nåt som verkar gälla alla in och utgångar överlag.

 

En SOIC-8 HMC363S8G i mikroskopet, med keramiska högfrekvenskondensatorer och korta lednings banor. På bilden syns hur ett modifierat surpluskretskort ger plats för ytmonterade 0603 kondensatorer samt två 1206 motstånd.
Med en liten skalpell kniv har ledningsbanor mellan lödöarna tagits bort och gett plats för ytmonterade komponenter.

Färdigt DC/DC regulator kretskort med LM78L05ACM

Kretsen har redan erforderliga kondensatorer på in och utgång samt en EMI genomföring på ingången. Dessa kondensatorer behövs så fort ledningslängderna blir långa.

En SOIC-8 LM78L05ACM i mikroskopet, 100mA ska räcka  till prescalern som enligt databladet vill ha som mest 70mA/5V

Låda med Prescalernoch DC regulator

Redigt gör-det-själv förpackat i en liten förtennad metalllåda med ett bärande kretskort och två semirigida koaxer med SMA hanar. Adderade en genomföringskondensator på 3.3nF i lådans vägg - för 8-20V DC matning.

Provkörning och Resultatet

I databladet för presacler finns en grafik på vilken ineffekt som krävs lite beroende hur många GHz som ska mätas upp. En grov regel är att ingången kan matas med mellan -15 och 0dBm insignal på de flesta frekvenser. Max insignal är +10dBm och den nivån ska man undvika och istället använda dämpsatser.

Matar man på med för låg insignal kan man få problem med falska utsignaler till frekvensräknaren, vilket stämmer i mina tester. Man får en utfrekvens men den är inte stabil vilket är en bra indikation.

Utan insignal är otroligt nog prescaler lugn och fin, min frekvensräknare är visserligen inte så känslig men den visar inga falska signaler på den -6dBm signal som kommer ut från prescalern.

Provar mata in en känd frekvens från signalgeneratorn och mäter med frekvensräknaren


En 800Mhz signal blir 99.99987MHz

En 1296.200MHz Signal blir 162.02495MHz

En 3GHz signal blir 374.99988MHz

10GHz

Sen kommer det stora provet, jag matar in en 10GHz signal från min hemgjorda 10GHz signal test generator, en s.k "radar" detektor med DRO oscillator som är ansluten till ett 10-12GHz matarhorn som kommer från en LNB som slaktats.

En 10.447GHz signal blir 1305.9012MHz

En s.k HB100 radarmodul kopia, lite moddad för att svänga på 10.4GHz. En liten pickup loop i koaxkontaken på ingången till prescalern räckte för att få igång prescaler och frekvensräknaren.

HMC363S8G klarar från DC till 12GHz, finns en snarlik version som klarar 13Ghz.
I slutändan så belastade denna prescaler min radiobudget med cirka 220SEK - väldigt prisvärt!

Alternativa lösningar

Om man nu vill ha en dela med 10 prescaler, vilka alternativ finns då med SOIC-8 kretsar för att kunna hantera kretsarna själv på kretskortet.

så kan man ta en HMC361S8GE som klarar upp till 10GHz och som delar med två,

sen seriekopplar man en HMC438MS8GE som klarar upp till 7GHz och som delar med 5

Troligen krävs nåt anpassningsnät mellan dessa två, men inget komplicerat.

361 kostar strax under 200SEK

438 kostar strax under 350SEK

Så även 550SEK är prisvärt alla gånger, får se som om jag tar den vägen lite längre fram....vore najs att ha ett kretskort klart med två soic-8 platser + anpassningsnäten på in/ut samt emellan.

432MHZ BPF measurement

432MHZ BandPassFilter mätningar

En mätning från min filter mätare weekend

Resultatet efter omtrimmning

Helt klart ett användbart filter på en mottagare eller efter en LNA

Gammalt surplus, men välgjort, troligen japansk design, ursprungligen gjord för 320-380MHZ men svarade bra på trimförsök till 432MHz.

1296MHz cirkulator surplus

RF cirkulator - omtrimmning

En mätning från min filter mätare weekend

Man kan ändra frekvensomfången på en cirkulator med lite fulhack, man adderar magneter utanpå lådan och frekvensomfånget flyttas uppåt i frekvens

En två-stegs cirkulator med två 50ohms termineringar, en inbyggd och en kontakt för 50ohms terminering.TNC på in och utgång

Totalt 8st magneter fastlimmade med snabblim

3dB loss på 1296, det är inte bra, men man kan använda denna cirkulator efter en LNA där -3dB inte spelar så stor roll.

13cm BPF measurements

13cm BPF measurements

En mätning från min filter mätare weekend

Första filtret

Surplusfilter, orginal avsedd för passband 2.1Ghz med 60MHz bandbredd

Omtrimmat fitler, blev inte OK, det finns problem utanför passbandet med låg dämpning

Nästa filter

Ett till surplus filter för 90Mhz bandbredd på 2GHz

Omtrimmat för 13cm, helt klart användbart för 2400.0MHz