Alla vet hur det känns när en axel nyper i lagringen, det blir trögt och otrevligt.
Fram med verktygen!
 |
| Stora knappen dras rakt ut från VFOgivarens axel. |
 |
| Tittar man i servicemanualen så ser man en väldigt enkel konstruktion, en givare som påminner om en vanligt potentiometer-liknande konstruktion. Givaren sitter med en mutter på axeln. |
 |
| Man lossar de två små skruvarna på baksidan av frontpanelen och bänder upp plastbackstycket MEN (SE UPP!) man tar samtidigt hand om den lilla fjädern på låsmekanismen. Jag lödde loss anslutningarna till VFO indikatorn med lödfläta. |
 |
| Kopparplåten på bilden är en kylfläns på en spänningsregulator, böj upp plåten helt enkelt. Det är ingen ide´ att försöka skruva plåten den eftersom skruven har en lös mutter på undersidan av kretskortet. Jag ville inte ta loss hela kretskortet bara för en mutter. |
 |
| OK, mycket enkelt konstruktion, en VFO på en transeiver används betydlig hårdare än en potentiomenter |
 |
| Eftersom axel dras ut "framåt" ur givaren måste man lossa på axelpressningen i änden på axeln, en axel pressning som håller fast plasthjulet, sen kan man ta isär hela givaren. Enklast borrar man ur pressningen på axeländan så spänningen släpper runt plasthylsan. Men se upp innan man tar bort bitarna på axel - plastbanorna är limmade på en bit pertinax och pertinax skadas lätt om man försöker bryta isär plasthjul och fläns, dom ska lossna lätt om man borrar tillräckligt långt. Vid rengöring av delarna hittades metallspån inuti givaren....inte bra. |
 |
| Här är grundproblemet, två aluminiumstycken som lager och axel, en sån här lösning är onekligen billig - men hållbar ? Nix. Jag slipade axeln med våtslippapper 1000 och sen lindade efter det en bit våtslippapper runt en borr och slipade invändigt med 1000 slippapper. På så sätt så försvann vändmärken på axel och hål efter spån som lagt sin i lagringen.... Nackdelen med denna metod är att man får mer glapp på axeln. Om detta händer igen eller om glappen blir för besvärande så kan man sätta in en insats i flänsen (i ett annat material) och sen brotcha upp insatsens hål till rätt axelspel. |
 |
| Eftersom man nu redan har borrat bort pressningen i axeländan så behöver man en ny fixering så plasthjulet inte åker av axeln helt eller flyttar lite på sig - om plasthjulet flyttar på sig leder det till att sveparmen inte längre når fram till plastfilmen där segmenten för de lika VFO stegen sitter. Sveparmen har kort "räckvidd/fjädringsväg" - så plasthjulet måste sitta rätt och vara fastsatt. Jag borrade ur med en liten borr i axeländen lämpligt för en M2 skruv plus en bricka. |
 |
| Min M2 skruvskalle stack ut lite för mycket på axeländen och skrapade lite på givarens hölje. På sikt ger detta mer metallspån så vad göra... |
 |
| Det blev en snabblösning, ett nytt hål enbart för skruvskallen! Man kan ju också slipa ned skallen på skruven. Här ser man att det är en ALPS givare. |
Alla VFO stegen fungerar som dom ska -- så plastfilmen är hel
Som sagt - enda nackdelen är att axelspelet har ökat något - men än så länge har detta inte påverkat funktionen när man vevar frenetiskt på VFO´n på 28MHz eller bara finlirar lite för att fånga en svag 10m vågutbredningsfyr ;)
