Fixa kretskort snabbt och enkelt - del 3

 Jahapp

har nu gjort en del kretskort med toner transfer metoden, dvs. laserutskrift överförd med värme till ett kretskort

och hur gick det ?

3st kretskort cirka 60x50mm stora
Kretsbanorna blev mycket fina direkt utan retushbehov
SOIC8 är den minsta komponenten med små distanser mellan varje pinne

Ett större kretskort cirka 100x70mm och här blev det problem
troligen på grund av för lite värme så blev vissa ledningsbanor inte transfererade helt
Jag lade då på mer färg, dels i form av permanent märkpenna, dels i form av modellfärg med pensel
Resultatet blev inte bra - man ser mina inte så raka ifyllningar och har fått gå på med skalpellkniv på ett par smala passagare. Hursomhelt så tog det kanske en 15minuter längre att fixa efteråt - och kretskortet är helt dugligt

Bild på kretskortet efter att transferpappret är uppblött och avgnuggat
Provade hur två olika märkpennor står emot etsprocessen, se nedre delen på kretsortet "penntest"

Två vanliga permanent märkpennor

Kretskortet är etsat och avputsad med svinto,
den smala pennan täckte inte helt om man skrev flera gånger i samma text
Den grova pennan täckte fullständigt och man skrev endast en gång i texten

10m beacon repairs after 8 years QRV

Konstaterade att det fanns en varierande signalstyrka på 10m fyren på 28.2MHz, dvs. nåt verkar fel.

Normal ska uteffekten vara runt 7W vid 12.0V drivspänning.

Antennen visade ingen VSWR och var inte trasig på nåt sätt, även koaxkabeln var ok.

En kristallstyrd JFET oscillator med flera steg, buffertsteg, förstärkarsteg och LPF.
Oscillator och buffert går på 9V, drivsteg på 11V.

Monitorerar DC matningen från nätaggregatet under en längre tid och DMM registrerar en lägsta MIN spänning på 8Volt. 

Ett Switchat nätaggregat med ett motstånd som sätter utspänningen till 12V.
Ibland ger nätaggregatet 12V , ibland 8V och däremellan så svänger det mellan 8 och 12 V.
Nätdelen har varit spänningssatt i cirka 8år och tycks ha nåt sin EndofLife ;)

Ansluter ett extern nätaggregat med 13.5V istf 12.0V

Full uteffekt direkt med rätt spännning.

Frekvensen ligger inte helt fel, men kommer att justeras

Keep It Simple Slutsteg - mycket enkel design enligt 2SC1969 databladet och i klass C för CW nyckling.
Drift har varit med 12.0V och med 7W uteffekt vilket är långt ifrån de 20W vid 16V som transistorn är specifierad för.

Diagnos

Problemet var ett nätaggregat med varierande och för låg spänning och det resulterade i att slutsteget i klass C drevs på 8V vilket gav flera utsignaler än normalt.

Vid de första kontrollmätningarna så visade nätaggregatet normal spänning och normal uteffekt, för att senare under en längre provdrift med DMM med MIN MAX registrering konstatera att lägsta spänning var 8V och då sjönk uteffekten till runt 2-3W och slutsteget gav då flera utsignaler än normalt.

Tittar man på den utsända signalen på 28MHz när uteffekten är låg så ser man att nåt inte står rätt till med den annars rena bärvågen. 
Vid mättillfället på bilden  gav nätaggregatet 8V istf 12V.
Frekvensen på displayen är inte kalibrerad. 

Nu blir det provdrift med externt nätaggregat samt kalibrering av uteffekt och frekvens.

CW bärvågen på 28MHz vid 13V spänning ser bättre ut
frekvensen på displayen är inte kalibrerad

Yaesu FT-780R 70cm QRV

QRV igen på 432MHz med FT-780R för SSB/CW

Äldre s.k all-mode radio fungerar fortfarande som bra station för SSB och CW bruk i lokala radiotester.

Denna radio har knappt några features förutom en SAT funktion som innebär att man kan ändra TX frekvensen

Hursomhelt, hur är prestanda ? Behöver radion gås igenom ? Finns det fel och brister ?

En riktigt bra manual med mycket information om justeringar och kretslösningarna.
Yaesu var mycket bra på den tiden med sina manualer.

Här har vi GUI't och man kan Hacka hur mycket man vill här :)

Det finns 16+3 knappar och 8 av knapparna kommer jag aldrig mer att använda!

Första testen med mottagarkänsligheten
visar att mottagaren fungerar som den ska och har bra känslighet.
Ska man tangera -140dBm får man ansluta en extern LNA.

Provade på FM, CW och SSB - alla uteffekterna är lika - 10W vilket är viktigt när man ska driva ett slutsteg.

Radion har uttag för extern nyckling av PA!
mycket bra!

Tittar man på vilket internt slutsteg som används är det en M57716 och det är en linjär modul som anger 17W uteffekt, dvs runt 30W input.

Mätte upp effekten på LO/HI och den är 0.7W resp. 8W.

Justerade en potentiometer lite och nu finns 10W på utgången.

En helt vanlig CW signal från en 80tals radio i spektrumanalysatorn

Nyttosignalen på 432 samt andra 864 och tredje övertonerna, inget onormalt här heller.

lite funderingar på uteffekten

10W är ju bra, men en del av de externa slutstegen som används kan drivas med uppemot 20W - så det vore bra att öka på lite i FT-780R - frågan är om det finns förutsättningar till det?

Om man tittar på databladet på M57716 som är slutstegsmodulen i 780R  - så rekommenderas en uteffekt på 14W vid 80mW och 12.5V, då har man fortfarande OK prestanda IMD / värmeutveckling.

Det finns data på 0.2W in och 23W ut @ 12.5V - här verkar modulen gå i kompression samt att 3'd IMD sjunker snabbt ned mot -25dBc. Detta är absolut maximala data.

Intressant är att Vcc max är 17V och Vbb (bias) är 10V.

Man kan mao. ha mer uteffekt än 10W om man ökar lite i driveffekt samt på Vbb.

Orginal använder 780R en TX8V spänning, som är en +8V till Vbb i P modulen, samt även +8V i delar av drivstegen och på många andra ställen i radion.

En möjlig modifiering är att bryta upp TX8V och istället ha en egen högre spänning.

1) öka spänningen på M57716 pinne för Vbb

2) öka spänningen i ett av drivstegen

3) vilket kan göras med en ny DC/DC stabilisator typ 7809 eller 7810

Förhoppningen är att man kan nå mellan 15 och 20W uteffekt utan att prestanda försämras för mycket.

QRV!

Yaesu FT-780R ACC external key for PA

 Dax att ansluta ett externt slutsteg till FT-780R - finns det extern nycklingsutgång....

Jepp - det finns en ACC utgång på 780R för nyckling av extern utrustning. I samma ACC kontakt finns även en utgång för att visa nivån på LED, dvs. Power och S-mätare, på en extern S/PO LED display. 

ACC uttagskontakten för nycklingen är lite annorlunda, vet inte vad det är för kontakttyp.

Kontakten liknar en vanlig kretskortsstiftlist med krage - hittar tar en liknande honkontakt (grön på bilden) och slipar ned honkontaktens plasthölje lite på en sida för att passa in i Yaesu's 3-poliga uttag

ACC kontakt till höger

Mäter med DMM på den 3 poliga ACC  kontakten. Mellan stiften för TX och GND (GND är mittstiftet) så händer inte mycket när man trycker in PTT på mic. Ohm mätaren visar att det är högohmigt, typ 20-50kOhm vilket betyder att det är nåt fel på TX utgången!.

Mellan stiften för S/PO så med en LED tänd visar voltmätaren 0.1V och med alla LED tända är det 1.7V.

Tittar man på kretsschemat på ACC kretsen så hittar man ett DC relä på Main Unit,.En halva av reläet används för att jorda TX stiftet på den 3 poliga ACC kontakten när PTT trycks in.

Reläer är alltid misstänkta på gamla radiostationer!

Sammanfattning över ACC kretsen
Reläet är ett Fujitu 221D012 som fortfarande går att köpa.

Man kan ta av locket på reläet och rengöra kontaktytorna med lite pappersremsa som är blött med en elektronikrengöringsvätska, sen efter torka med en torr pappersremsa.

Mycket riktigt så fanns det gott om oxid som fastnade i pappersremsorna.

Gjorde en ny ohm mätning på ACC TX kontakten och mot jord - nu är resistansen runt 5ohm vid TX.

Alla kablar verkar sitta fast i ACC kontakten

Mellankopplingskontakterna är hela

Lite suddig bild, men på Main Unit (undersidan på 780R) hittar man DC reläet

Kåpan tas av och reläet kan rengöras

EMI RFI från Samsung RB37J5000WW Kylskåp på många radiofrekvenser - del 2

Har varit tvungen att ta fram temporära åtgärder som kopplas in när man ska köra radio - för att slippa lyssna på ett kylskåp som sänder på alla amatörradioband mellan 1 och 144MHz.

Använde 28, 50, 144 MHz under sommaren - och störningarna från kylskåpet gör det omöjligt att höra någonting i mottagaren på 28 och 50MHz -  endast väldigt starka signaler hörs genom stördimman.

Störningarna är till största delen ledningsburna, dvs kylskåpet använder elnätet i huset som antenner.
Sen är kylskåpshöljet i metall men eftersom jordledaren är flera meter lång så kan man anta att även jorden fungerar som antenn och därmed så är även höljet en antenn.

AM och FM radio påverkas definitivt av kylskåpet.

Eftersom kylskåpet stör på allt mellan 1-200MHz så blir det intressant hur man ska kunna eliminera störningarna. 

För att prova om åtgärder fungerar med ett färdigt EMI AC filter behövs det ett filter mellan ett sladdmonterat nätuttag och en sladdmonterad nätkontakt.

Dom mest vanligt förekommande EMI filter är specifierade för 1-30MHz och ger en hel del dämpning, minst >40dB dämpning. lite beroende på frekvens och typ av störning. EMI filtret är effektivt på common mode störningar mellan L och N och differential mode som är störningar mellan jord och L,N.

På nätsladden finns också EMI suppression ferrite cores,
Det finns otroligt många olika sorterts ferritmaterial, men i det här fallet är det typ -31 som används med egenskaper mellan 1 och 300MHz.

Filter och ferriter är monterade i en starkströmsdosa med korta nätkablar.

Resultatet ?

På 50MHz så sjönk styrkan i EMI/RFI kraftigt  - men man ser fortfarande alla övertoner i mottagaren som kylskåpet sänder ut på ledningsnätet.

På 144MHz så reducerades EMI/RFI mycket och man ser enstaka signaler som kan vara från kylskåpet.

På 28MHz är det fortfarande störningar men i lägre nivåer än tidigare.

Kunde inte prova på lägre frekvenser med avstämd antenn -  vilket var synd eftersom EMI/RFI utan filter är mycket kraftiga på t.ex 7MHz.

Vad göra ?

Detta lösa filtret är kabelmonterat med nätuttag och nätkontakt - så det innebär att hela kabellängden finns kvar mellan kylskåp och filter - dvs. runt 2m nätkabel finns kvar och kabeln fungerar fortfarande som antenn.

Det bäste vore om tillverkaren hade satt ett EMI/RFI filter direkt på kylskåpet i en skärmad låda.
Om man söker på nätet så hittar man såna lösningar, en låda som monteras bakpå kylskåpet - filter som  kostar långt över 1000 SEK som eftermarknadsgrej och man kan inte installera dessa själv.

Problemet kvarstår

Samsungs RB37J5000WW kylskåp stör alltså mellan 1 och 200MHz och störningarna märks på DCF77 klockor, AM och FM radio och amatörradio.
Oklart om DVB-T är stört också men det är inte osannolikt eftersom DVB-T mottagarens nätsladd sitter på samma fas som kylskåpet och vår kvalitet på signalen har varit dåligt trots startk signalstyrka.
Inflygningen till vår flygplats, man kan  ju undra om även de flygfrekvenserna påverkas när flygplanen är på några hundra meters avstånd från kylskåpet.

Tillverkaren har byggt en radiosändare (!) med usla egenskaper och det är oklart varför kompressorstyrningen i kylskåpet behöver en-vägs kommunikation på så många frekvenser samtidigt. 8( 8(

 

Fixa kretskort snabbt och enkelt - går det - del 2

 Har tagit mig förbi transfer av toner utskrivet på papper till att överföras till kretskort - samt etsat 

Provade många olika reklampapper, dom tunnaste av typen Jula's reklamutskick fungerar MEN det blir inte lika krispiga raka kanter efter etsningen och vissa partier blir inte heltäckande. Mao. inte det bästa papperet som transfer media eftersom man måste efterarbeta med täckande färg där tonern blir för tunn på kretskortet. Det verkar precis som papperet blandar sig med tonern vid värmeöverföringen och sen när man tvättar av pappersfibrerna så blottas koppar igen.

Provade igen med reklampapper av lite tjockare typ, 

sånt som kända stora bilfirmor använder sig av, vilket är ett lite "lyxigare" och tjockare papper och det fungerar väldigt bra som transfer media. Det tar mycket längre tid att gnugga av i blött tillstånd - men tonern verkar inte ha blandat sig på samma sätt.

Layouten var med SOT-23 som minsta komponent.

Ovan är första layouten, med det tjockare bilreklamspapperet. Fina kanter. Alla kretsbanorna är intakta med fina raka skarpa kanter.

Etsad på glasfiberkretskort. Är nöjd med resultatet!

Nästa försök var med det yttest tunna reklampapperet.

Layouten var med 1206, TO-252 och SOT-23 samt några smala passager i ett hairpin bandpassfilter där avståndet skulle vara runt 0,2mm.

Resultatet ovan (tyvärr lite suddig bild) som sagt inte så fina kanter och man ser att jag har fått bättra på med täckande färg mest över hela ytan eftersom tonerpatcharna blev poriga på många ställen. 

Resultatet är däremot helt användbart, alla banor är intakta.

Etsat på teflonkretskort.

Schlugsatsen?

Med toner transfer metoden och de reklampapper som gratis dimper ned i brevlådan så kan jag nu göra kretskort hemma inom en timme - räknat från laserskrivarens utskrift till att man gnuggar av färgen på det färdig etsade kretskortet med stålullen. Gör man flera kretskort parallellt så tar det inte mycket tid extra alls.

• skriv ut layouten spegelvänd på reklampapper i laserskrivaren
• klipp ut layouten och tejpa den i en sida på kretskortet
• kör kretskorten med tejpen först igenom laminatmaskinen ett antal varv, typ 5 gånger så att papperet inte längre är löst
• värm på med strykjärnet på max med smörpapper emellan, på en plan yta, man får bearbeta hela utan om och om igen under ett par minuter
• låt svalna och sen blöt papperet så det börjar lösas upp samt gnugga av med fingrarna.
• en inspektion och extra färg eller tejp innan etsning görs
• etsa, med natriumpersulfat så tar etsprocessen ett par minuter.

Nästa metod vore att prova en kretskortsfräs, det låter som en enkel metod......

Men går man igenom procedurerna med alla program som ska köra igenom layout och göra en CAD fil och att hitta rätt fräshöjd över hela kretskortets yta - så låter det som nåt som tar en hel del extra tid att lära sig att göra rätt.

Låt se om det blir en fräs framöver...

Fixa kretskort snabbt och enkelt - går det?

Behöver ofta mindre kretskort med ytmonterade eller hålmonterade komponenter till små snabba projekt. 

Frågan är om man kan göra kretskorten på egen hand med nån enkelt metod som går snabbt att göra hemmavid. Nu har jag inget kretskortsfräs färdig att använda - så vad göra istället....

Första varianten att prova är s.k toner transfer, den metoden verkar lovande.

Man går från toner transfer direkt till att etsa kretskort vilket låter enkelt och snabbt

Man behöver en laserskrivare, lite reklamblad och en kraftig värmekälla.

För 999:- så får man en ny laserskrivare.

Avlusad kretskortsdesign i kretskortseditorn, i avskalad vy för ett lager som skrivs ut.
Minsta bana är 0.4mm, minsta komponent är sot-23, övriga är 1206. Smalaste passagerna är närmare 0.3mm

Kretskortslayouten skrivs ut spegelvänd på laserskrivaren. 

Min laserskrivare tycks ha en enda kvalitet på utskriften och i utskriften så är alla ytorna som inte ska etsas bort helt svarta och heltäckande - vilket är bra.

Kretslayouten som ska skrivas ut på ett transfererande papper samt kretskortet som toner ska smältas fast på.

Lite förberedelser på kretskortets yta provades, rengör först ytan med isopropanol, sen gå på med våtslippapper 1000 korn med en slipning över hela ytan, sen rengör kretskortsytan igen.

Klipp till utskriften och tejpa fast papperet på en kant med värmetålig tejp. Jag använder en aluminiumtejp som inte smälter på ytan. Tanken är att tejpen håller papperet på plats tills man värmt upp papperet och papperets toner börjar fästa till kretskortet sen blir tejpen nästan överflödig men den får sitta kvar under värmeprocessen.

Som är det en värmekälla som behövs för att få toner att fastna på kretskortsytan.

Provade först med en vanlig plastlamineringsmaskin man hittar i många butiker.

Värmen som lamineringsmaskinen avger räcker inte till för att transferera tonern till kretskortet - oavsett hur många gånger man kör igenom kretskort med papper. Men det positiva är att papperet fastnar och fixeras på kretskortet efter 1-3gånger igenom lamineringsmaskinen.

En vanlig vanillla laminteringsmaskin i orginalutförande, Kostade 50:- på loppis.

För att få ännu mer värme så provades att stryka över papperet med ett strykjärn. Kretskortet lades på en plan yta och sen ströks papperet ordentligt med strykjärnet på max.värme.

Först nu så överfördes toner från papper till kretskort - det var målet!!!

När kretskortet svalnat så blötlägger man papperet tills det börjar lösas upp.

Nu får man gnugga med fingrarna till pappersfiberna lossnar så de delar som ska etsas är rena. På själva tonerområden kommer det sitta kvar pappersfiber vilket är ok, låt dessa sitta kvar om dom inte stör.

Mellan de smalare passagerna mellan pads eller kretsbanor så blir det gärna kvar lite pappersrester efter gnuggandet. Man tar då ett smalt verktyg och föser enkelt bort pappersfiberna från ytan.

Det färdiga resultatet, toner har transfererats/smälts fast på kretskortet och papperet har lösts upp i vatten och sitter delvis kvar ovanpå tonern. Jag kommer att täcka över kanterna för att inte etsas bort samt laga de få pads som är skadade eller inte helt täckande. De skadade padsen syns som en med en svartare nyans. Använder nån färg som täcker och som kan tas bort enkelt med t.ex stålull efter etsprocessen är klar.

Nu återstår att se hur etsningen går, låt se hur svårt det är med små avstånd mellan objekt på layouten som ska etsas.

Eftersom jag använder ytmonterade komponenter men i lite större format så borde etsningen gå bra.

De minsta aktiva komponenterna som jag använder nu är SOT-23, SOT-223, SOIC-8, SOD-80C där benen är 0.4mm breda, avstånden på SOIC ben är cirka 1mm. 

De minsta passiva komponenter är 0603 men vanligtvis används 1206 och 0805.

Avståndet mellan kretsbanor är inte under 0.5mm och ofta strax under 1mm. 

De mest förekommande bredd på kretsbanorna är runt 0.41mm (som smalast) och sen bredare där det behövs.

Exempel på de minsta avstånden i SOIC-8 fallet

Så vad kan gå fel.....

Det första är att hitta ett papper som släpper toner vid värme.

Provade först med glättade reklamblad, vissa går direkt bra, andra blad släpper inte tonern vid värme.

Man får mao. prova sig fram. t.ex så fungerade SvD's helgbilagans lite tjockare omslag - medan tunnare papper från t.ex folkuniversitetets reklamutskick var lite sämre.

Man får lägga lite tid på att hitta ett papper och sen preparera om kretskortet mellan varje försök.

Helt klart behövs mycket värme för att toners ska transfereras från papper till kretskort.

Ett reklamblad som inte släppte tonern eller så var det för låg värme.

Kretskorten är inte plant och strykjärnets fot likaså.

Idealet vore en fixtur att hålla nere kretskortet på en garanterat plan yta, och sen ha ett helt plant strykjärn. Problemet är att fixturen inte får hindra uppvärmningen...svårt.

När man klipper kretskort så kan de bli en deformering av kanterna. Jag använder en plåtsax för verkstadsjobb som har ett rörligt skär och en fast plan yta man lägger kretskortet på. Deformeringen blir liten i jämförelse med t.ex handhållen plåtsax. Det bästa är kanske att klippa kretskortet efter att det är producerat, dvs. efter toner transfer är gjord.

Moderna strykjärn har en sämre fot med plåtyta än de riktigt gamla strykjärnen med slipad fot - så man får improvisera helt enkelt för att få hela ytan uppvärmd. Man kan ju tänka sig att använda ett metallmellanlägg som är helt plan.

Värmekälla

Ett strykjärn ger ju all värme man behöver men strykfoten är inte alltid helt plan så man får stryka lite på olika sätt till hela pappersytan är uppvärmd.

En lamineringsmaskin ger en jämnare uppvärmd yta men då måste man modifiera maskinen så att den avger högre värme. 

Det finns exempel på modifieringar på nätet där man sänkt hastigheten på rullarna samt höjt värmen med annan termostat. 

Men det är ett eget projekt att bygga om en lamineringsmaskin ...mitt mål var inte att skapa ytterligare ett projekt ;) utan hitta en snabb metod för de projekt som redan är på kö

Hur snabb är processen ?

Skriva ut på ett reklamblad på laserskrivaren går på 3sekunder cirka ;)

Rengöra och slipa kretskortsytan tar 1minut

Klippa ut och tejpa utskriften tar 2minuter

Köra 3 varv genom lamineringsmaskinen tar 2-3minuter

Värme på med strykjärnet tar 2-3minuter

Gnugga av pappersfiberna tar längst tid, man får hålla på i 5-10minuter

Sen tillägg med färg på kanter och ev. skador 5minuter

Etsa (återkommer när det är provat och med vilken etsvätska)

Rätt rimligt tid från färdig layout i kretskortseditorn till att man kan börja löda - mindre än en timme.

144-145Mhz Augusti 2020 NAC och SAT SM0NCL/P JO66

Körde NAC 144 MHz i Augusti från JO66 och efter att station, PA, koax och antenn monterats så var VSWR bra -  men frågan var om RX skulle fungera bra utan preamp.

Lyssnade runt på satellitdelen av 145MHz efter några satelliter att plocka upp svaga signaler ifrån.

Hörde rätt omgående transpondertrafik från en linjär transpondersatellit, hörde därefter en CW signal som repeterade ett meddelande: MAX VALIER SAT TNX MANFRED ES CHRISTA FUCHS 73 DE IS3MV .

Man blir lite nyfiken på vad det är för meddelande?.

Fyrsändaren sitter på en Italiensk studentsatellit MAX VALIER som skickades upp 2017 och den har två 145MHz sändare.
Det jag hörde var satellitens CW beaconsändare på 145.960MHz med signalen IS3MV. Det visar sig att det är en radioamatör som byggt CW beaconsändaren i satelliten och att den har en 1/4 rundstrålande antenn samt 500mW uteffekt. Signalen var mycket stabil när satelliten passerade JO66 i sin bana från norr till söder.Personerna i CW meddelandet hade koppling till studentprojektet och är inte(?) radioamatörer.

NAC 144Mhz gick bra, det blev 33 QSO och bästa QRB 525km JP80 <-> JO66.

--------------- DXCCs Worked ----------------------
SM:   15   OZ:   13   LA:   3    DL:   2    

-------------- Squares Worked ---------------------
JO65: 7    JO46: 5    JO66: 4    JO59: 3    JO44: 2    
JO47: 2    JO68: 2    JO58: 1    JO76: 1    JO54: 1    
JO99: 1    JP8Ø: 1    JO45: 1    JO75: 1    JO55: 1    

              QSOs   QSO Pts   SQRS     Score   DXCC   AVG DX     ODX
-------------------------------------------------------------------------------------
Claimed         33      6580     15     14080    0      199.4Km    525Km SM3LBN/JP8ØIO

Stationen bestod av 15element yagi 6m över marken/25m över havet, 7m halvtums koax, ett 150W SSPA och en IC-706 samt en laptop och mjukvara för FT8.

Kul konds på 50Mhz Juni 2020

Fick möjligheten att köra Japan på 50MHz - vilket var länge sedan

Lyckades genomföra ett flertal kontakter med 40W till 4el yagi och starka signaler från JA under cirka 40minuter mellan 03 - 04 UTC 2020-06-21.

Hörde ingen CW aktivitet från JA - men på FT-8 var det många JA stationer igång och ropade CQ DX.

Svarade på ett drygt 15-tal FT-8 CQ och fick 6 JA i loggen.

Signalerna var så starka att både CW och SSB hade gått bra istf maskin-2-maskin.

Väldigt kul!

Efter de 40 minuterna så vred sig konditionerna bort från J099 och enligt dx rapporter så började central Europa, OH och baltikum köra JA medan i JO99 så hörde inget alls av varken JA, VU, BY.

LOG QSO

JA7WSZ QM07LP Fukushima, Tohoku

JH7BKN QN00ER Tohoku

JO7WXN QM07FG Fukushima, Tohoku

JR1LZK QM06FI Kanto

JF8QNF QN02 Hokkaido

JA7QCI QM08KA Tohoku

Man ser på prefixen att i huvudsak var vågutbredningen i norra Japan, regionerna Tohoku, Kanto och Hokkaido - lite kul är att jag besökt alla dessa regionerna utom Tohoku.

Orsaken till att jag var QRV 3-4 UTC var att dagarna innan lämnade jag min FT-8 maskin igång 2020-06-19 och loggade alla signaler under natt och tidig morgon.

Om man bara tittar på JA så fanns det ett flertal JA i loggen mellan 03 och 04 UTC.

LOG SWL

JH0BQX

JO1LVZ

JR7FWZ

JR7GBL

JA9IPF

JA2BDR

JJ3PRT

JA9APS

JA9NLE

JA9CGW

JH2SBD

Så det var synd att man inte var QRV den 19/6 också eftersom det fanns ett större urval av körbara regioner i Japan -  men det gick ju den 21/6 istället!

Gå upp tidigt när det är ihållande konds och om man vill köra JA.

Sist man körde JA, VK, PY eller W var under tidigare solcykler, men inte den senaste solcykelns som var en besvikelse för oss uppe i Norden!.

IC Q7 Repair PTT key

Nu när man ska till att använda den gamla handapparaten från 90talet så slutar PTT knappen att fungera

Haha...lite typiskt , man ska använda PTT och sända och plötsligt slutar PTT att fungera. 

Inte ens PTT omkopplaren klickar som den ska. 

Gummiknappen känns död på nåt sätt.... QRT

Första steget är att demontera Q7an

Inte så svårt i början, man skruvar ur de skruvar man ser på baksidan och två muttrar på toppen runt antenn och vred.

Nästa steg är kräver lödning för att lossa  på det översta kretskortet. 

Kretskortet sitter på en kontakt men är lödd på flera ställen

En lödstation med tennsug är bra att ha, med lödfläta går det också men det är alltför lätt att man tar med sig nån av de ytmonterade komponenterna bredvid lödpunkterna då.

När lödpunkterna är lossade så lyfts kretkortet rakt upp ur den stora vit/gula kretskortskontakten

NOTERA! på det undre kretskortet sitter två skruvar nära vred och antennkontakt - dessa skruvar behöver man inte ta loss (vilket jag gjort på bilden ovan) eftersom dom endast är till för att hålla ihop display och displayhållaren, dom skruvarna kan mao sitta kvar när man lyfter ur det undre kretskortet.

När kretskortet togs bort så ramlade omkopplaren ut, den hade lossnat helt från kretskortet !!

Omkopplaren sitter med fyra ben, ytmonterad på kretskortet, alla ben hade lossnat.

Som tur är kan man demontera PTT omkopplaren enkelt. Man tar av plåtkåpan försiktigt och sen har man innanmätet av omkopplaren åtkomlig.

Delarna inuti omkopplaren var kletiga, kanske är det nåt inbyggt fett som stelnat med åren och läckt ut lite utanför omkopplaren.

Från vänster: Vit plastgrej som möter gummiknappen. Blå plastgrej som trycker på det kopparfägade runda omkopplarblecket , i botten på omkopplarhuset sitter kontakterna som blecket kortsluter vid PTT, Till höger ligger locket som snäpps fast.

Isopropanol, en tops samt en rengjord omkopplare

Frågan är....ska man smörja inuti omkopplaren och isåfall med vilket fett?

Lägger på en elektronikspray som "ska skydda och smörja" och ger en lite glattare mellan de rörliga delarna i omkopplaren. Sen slutmonteras omkopplaren, och ett tydligt klick hörs.

Detta kanske är PTT knappen på Q7 schemat 

JPM1990-2013R är en typ av omkopplare som finns i handapparater och mikrofoner, kanske går det att köpa en ny liknande även idag.

PTT ingången på CPU, pin 33

Transistor mellan knapp och CPU

CPU ansluts på kollektor pin 6

Omkopplare ansluts på basen pin 2 

Sen återstår att montera omkopplaren igen, fyra ben som ytmonteras

Annat

Kontrollera lödningar till metallchassit (dom kan vara avbrutna) .

Rengöra plastchassit, det sitter mycket smuts i skarvar och runt knappar och vred.

Ta ur gummiplattorna för PTT/FUNC och även tätningsgummi runt antenn och vridomkopplare - sitter mycket smuts runt dessa

Inspekterade även lödningarna på transistorerna i slutstegen för VHF och UHF för att se om lödningarna är ok, kanske har det varit värmepåverkan på lödpunkterna under åren. 

Det sitter fyra parallelkopplade transistorer för varje band

2SC3356 R25: Hfe 125-250, fT 7 GHz, gain 11db, Ic 100mA, Ptot 200mW, SOT-23.

Transistorerna är ansluta till "BATRY" och eftersom det finns som mest 2x1.5V i batterierna så ger dessa transistorer aldrig maximal effekt eller maximalt gain. Den verkar vara avsedd för 10V men har specifikationer på 3V.

Vid en tidigare uteffektmätning så hade jag 338mW på 145MHz och 278mW på 434MHz - med nya batterier.